Om det ändå var så enkelt.

(tagit från Olgas blogg)

Önskan

Om att det har varit en riktigt god jul för er alla och att det fortsätter i samma stil.

Själv ska jag sova läääääänge och väl imorgon.


Hur länge man nu kan sova på bäddsoffan i vardagsrummet med Maja...;)

Jul i vårt hus

Ögonen värker av trötthet men ändå vill jag skriva en rad.

Julbesöket har anlänt efter många om och men.
Men nu är vi alla under samma tak och det är inte illa.

Snurrigt, kallt, stökigt, varmt och underbart att få vara tillsammans. Det är sex år sedan sist då vi alla firade tillsammans.
Sedan dess så har familjen utökats med fyra barn(barn) och en hund har försvunnit.

Undra hur det ser ut nästa gång?!

Julklapp

Man märker att jag snart ska börja jobba igen då det dimper ner en julklapp från företaget.

Håhåjaja, skulle bli glad över ett schema oxå.

Halva sanningen

Läste just igenom mitt förra inlägg och det slog mig hur lite som eg står här. Det är lixom inte hela mitt liv eller ens min hela dag. Inte ens min "hela" upplevelse.

För ingenstans står det att jag åkte iväg till Nicole för att äta lunch. Jag tog hand om Valentin, Jakob och Victoria medan Nicole åkte och hämtade C och Hannah och körde dem till flöjten.
Det står inte att jag hade med mig 4 barn när C och X skulle klippa sig. (det gick bra! de var som små änglar allihop. Nåja, nästan)

Blogginlägg blir små, små avtryck från livet.
Som inte berättar hela sanningen och som är ibland övertydligt sann.

Precis som livet.

Take it or leave it.

Hit och dit

Vissa dagar är inte sanna. Det är så mycket som ska hinnas med och det är små marginaler.

Idag har det sett ut så här:

Cornelia slutar 12.20 och kl 12.45 börjar blockflöjtsundervisningen.
Kl 13 hämtas Felix upp från Kiga för att hinna till Musikundervisningen som börjar 13.30 och slutar 14:30. Kl 13.30 ska C hämtas upp och kl 14 så är tiden slut på kiga för Maja.

Om man då även slänger in en eller två frisörbesök vid 15 så blir det hela ännu lite mer spännande. Om man desutom lägger till att man inte har bil till förfogande och det är svinigt kallt ute så blir det perfekt.

Men har man två "supermorsor" som Nicole och mig så funkar det.
Åtminstone idag.
Det är verkligen inte varje gång som det funkar så här smidigt.

15 december

Snön ligger kvar och det gillar vi skarpt.
Det är kallt.
Ruskigt kallt. så kallt att man fryser om näsan när man går ut.
Termometern visar på -4

Oma Christa fyller år idag och min morfar skulle ha blivit...89 år tror jag att det kan vara.
Är det inte så att även AnnMarie Klein fyller idag?

Grattis till er alla tre!

Vitt vitt vitt!

Snöööö!!

Early morning

Bilden är inte riktigt från i morse men nästan...

Maja satte sig rakt upp i vår säng och deklarerade att " nu är det morgon". Hon påpekade det ett antal gånger så jag gav upp till slut för jag trodde att det ändå var dags att stiga upp. Maja hämtade mina glasögon och då kunde jag se vad klockan var...03.11

Efter att ha sett det var jag inte lika sugen på att stiga upp.

Maja gav sig dock inte så vi gick ner till vardagsrummet och jag visade att det var alldeles mörkt ute och att tv fungerade inte vid den tiden. Maja var ganska så nöjd att bara sitta i mitt knä i oranga-stolen, trots att det var bäcksvart i rummet.

Där satt vi tills vi hörde Felix ropa på mamma. Blixtsnabbt svarade Maja att vi är i vardagsrummet och tvn fungerar inte. Felix kom stapplande ner, halvsovande och sa att han inte kunde sova.

Jag lyckades övertala båda två om att vi skulle lägga oss i min säng en stund. Klockan var nu strax efter fyra och vi somnade alla tre ganska så snabbt.

I dag är jag lite trött...

Det är Malindagen och det ska naturligtvis firas ordentligt. Min mamma, jag och Cornelia har alla det namnet så vi brukar gratta varandra. (sch, så mycket mer firande än att säga grattis brukar det inte direkt vara men man vet aldrig)

Naturligtvis grattar vi även Malin i Karlstad! puss på dig!!

Early morning med AHA

Måndag nu igen

Alla i familjen äro nu friska och har återgått till sina sysslor.

När jag inte har surat för att jag inte tillbringade helgen i Linköping så har vi jobbat på här hemma. Massor har vi fått till och det börjar helt klart att ta sig.

Vi har en ruskans tur att det kommer en hel bunt med familj till jul.
Att julen börjar redan den 18 dec i det här huset, gör att allt måste speedas upp lite. Det är en hel del vi måste få till det för att kunna rymma 12 personer. Vi måste få till det så att alla får lite space annars kommer vi alla att bli galna på varandra. (haha, det kommer vi ändå att bli men man ska väl inte utmana ödet allt för mycket.)

Den riktiga Billy har införskaffats och ett datorväggskåp till vardagsrummet. Gardiner har kommit på plats (det blev faktiskt ett par gamla men det blev helt ok), nya soffkuddar har sytts, likaså ett draperi till köksdörren. Omstruktureringar i skåp och hyllor för att göra det lite mer praktiskt.

Några lussebullar har fortfarande inte blivit bakade men Mockarutor, maränger och toscakaka har avnjutits.

Årets näst viktigaste dag (efter melodifestivalen;) är på onsdag.
Då fyller nämligen min favoritbror år.
Har någon en ide vad han skulle kunna vilja ha i födelsedagspresent?

Alltså.

Jag behövde hjälp.
Seriös hjälp.
Hade på egen hand vridit och vänt på problemet.
Försökt att hitta en lösning.
Vände mig i förtroende.
Till.
Moster.

Blev utskrattad.

Det här med gardiner ÄR inte lätt.

Status

Så här har Micke det på dagarna... Han mår mycket bättre och kan nu läsa ibland. (Stackarn hittade inget att läsa så han började på milleniumtriologin men startar med bok 2, den enda bok vi har i serien)




Det är lite advent-mysigare när det är mörkt iallafall.



Dag fyra i Svininfluensahuset.

Micke mår mycket bättre och ligger inte på soffan hela tiden. Well, han ligger nog mest där men han sover inte som han gjorde de två första dagarna.
Febern vill inte ge med sig men den är inte så hög som den var förut. Ont i kroppen har han inte men hostar ibland men inte så att han kräks.

Det blir bara bättre och bättre!

Cornelias feber har gått ner och hon har varit pigg hela dagen. Lite hosta men nu på kvällen så visade tempen på över 38 grader.
Samma sak med Felix, pigg och "kry", nyser lite då och då men annars ok. Samma temp som syrran hade han.

Meningen var att jag skulle till Sverige nästa helg och hälsa på hos Mia och lillbabyn Adam. ( Å Julia och Lars såklart!)
Jag tror inte längre på den resan. Även om jag inte har influensan så vill jag inte råka ta med mig nått elakt virus .

Otroligt tråkigt men vad gör man?

Får försöka få till det snart ändå.
Men jag vill ju!
Nu!!!

1:a advent

Micke har pyntat i fönstret för att det ska bli riktigt adventsmysigt...

Sjukstuga

Vi har funderat av och till om vi ska vaccinera oss mot Svininfluensan.

Här i Tyskland har det inte alls varit lika mycket i pressen om influensan och/eller hets om vaccinering.

Därför har det känts lite konstigt att läsa alla skräckartiklar som har stått i Svensk Press. Folk köar till vaccinering, vissa tränger sig före och vaccin tar slut. Ena sekunden ska barn och gravida ta sprutan och i nästa ska de undvika den.

Vi har i omgångar varit i kontakt med sjukvården i andra ärenden och har frågat om de har tyckt att vi ska vaccinera oss. Nu för två, tre veckor sedan då Micke var sjuk och vi trodde att det kunde vara Svininfluensan så sa de att det var bättre att vaccinera för den vanliga influensan.

Vår vanligtvis vaccineringsglada barnläkare sa inte ett knyst om det hela när vi var där för en annan vaccinering.

Lite konstigt dock när man hör att Tyska regeringen har vaccinerats med ett annat vaccin än "folket" Varför då liksom?

Vänner till oss har fått en tid för vaccinering och det skulle dröjde en hel månad innan de fick komma in för att de vaccinerade bara på vissa dagar och tog bara in ett visst antal patienter.

Jaha, då hinner man ju bli smittad iallafall före man hinner dit.

Nu behöver vi inte fundera mer.

Micke har blivit sjuk igen och på de nya testerna visar på att han HAR Svininfluensa.

I samma veva fick Cornelia hög feber och yrade hela kvällen. (undra vilket språk det var? Hon pratade rotvälska och rätt som det var så sa hon "jag ska inte rida på en häst igen" Hon har inga minnen alls om hur kvällen var.) Nu på morgonen hade även Felix feber. Inte lika hög men dock 38,6 grader.

Så nu behöver vi iallafall inte ta ställning utan det är bara att leva och verka igenom det hela.

Blir det inte värre än så här så är det då ingen fara.

Men, men än är det inte över.

Nähä

Skrev en jättefin lapp som jag hade tänkt att lägga i grannens brevlåda.
Hade googlat för att se att jag stavade rätt.
Var rätt nöjd.

Gick ut för att lägga i lappen.

Lastbilen var borta.

Stängde dörren och rev lappen i två bitar.

Billy

Jag har varit på vift halva dan och grannarna är inte hemma så jag har inte kunnat fråga dem om bokhyllan. Spanar ut lite då och då och kollar att skåpet är kvar och om grannarna har kommit hem.
Funderar på att skriva en lapp och lägga i brevlådan.

Sorry LOWE, den jordgloben var inte en höjdare. Det var nämligen en pusselboll och jag tror inte att det är en sådan som Emma vill ha. Det såg jag när jag tog en lite närmare titt på den. Men tanken var god!

Nu ska jag sätta mig med barnens önskelistor och försöka få iväg dem till intresserade. Överst på alla tre listorna står det: 1 st riktigt hund, Pudel som ska heta Dennis.

Gissa vad de inte får i julklapp?!?!

Onsdag

Maja hann bara bli frisk så blev jag dunderförkyld. Nåja, det ger väl med sig snart.

Det är den 25 November och min dopdag. Undra hur vi ska fira den...;) haha, konstigt att jag vet min dopdag men jag vet faktiskt oxå Mickes... 5 sep 1971! Det ni! (gissa hur jag kan komma ihåg det!?!?!)

Intressantare är väl att Stefan fyller år idag och det gör även min gamla klasskompis Mona. Så grattis till er båda!

Grannarna håller på att renovera eller någon där hemma och har en hel lastbil som står här ute som de lägger sådant som de inte ska ha kvar längre. Har bla sett en jordglob, en fin järnsäng och en Billy bokhylla.

Minns ni när jag hade alla ungar här hemma och Micke smet iväg till IKEA? Ett av hans uppdrag var att köpa just en Billybokhylla som vi ska ha nere i källaren för alla spel. Det tog ett bra tag innan vi fick tid att smälla upp bokhyllan och när Micke och Felix öppnade paketet så visade det sig att Micke hade köpt fel hylla... Den är nämligen 40 cm bred istället för 80! Paketet var redan öppnat så killarna bankade iallafall ihop hyllan. Men vi behöver ju fortfarande en bredare hylla....

Kanske skulle man knacka på och fråga om vi kan överta deras gamla hylla? Hyllan behöver inte ens vara snygg för den ska som sagt stå i källaren. Det skulle vara onekligen praktiskt att bara lyfta in den och slippa åka iväg till IKEA.

Får fundera på det.

Sjukt barn och nytt att läsa

MajaPaj är hemma med feber och hosta. Allra värst är det på natten men hon är dock på bättringsvägen så det går åt rätt håll.

Mickes syster Angelica har börjat att blogga och det ska bli kul att läsa mer om deras vardag.

Det är otroligt vad mycket har ändrats i och med att Internet har blivit etablerat. När jag bodde i Usa 93/94 så visste jag inte ett dugg om vad som hände i Sverige. Min information under året var genom brev och tidningsurklipp som vänliga mäniskor skickade till mig. Den endaste gång som jag hörde om Sverige var i vinter-OS i Lillehammer där Pillan tog medalj. Jo, en gång till hörde jag talas om Sverige... Det var ju nått sorts fotbolls - VM å svenskarna råkade väl typ ta brons eller så...;)

Jag skulle inte kunna palla att bo i utlandet om informationsflödet skulle vara likadan som då.

Nu kan jag dagligen surfa in på tidningarnas sajter och läsa om nyheter. Jag läser min familj och vänners bloggar och kan lätt skicka iväg ett mail utan att vänta i veckor på att få ett svar. Jag har själv blogg för att de som är intresserad av vårt liv kan få en liten glimt om hur det är hos oss.

Sen har ju flygpriserna blivit mycket lägre än vad det var då. De har ändrats enormt bara under den tid som vi har bott här. Nu kan man ju faktiskt åka till Stockholm å tillbaka, för 1000 lappen om man bara planerar lite. Det gör ju att avståndet inte är allt för stort.

Världen har krymt och det är jag glad för.

För annars så hade jag ju bott på Grubbe! ;)

Soundtrack

Jag tror att Backstreet boys ska bli mitt ledmotiv resten av året.

Ska fylla ipoden med det jag hittar och sen ska det svänga! Kanske måste jag krypa till korset och köpa mig en best of cd med dem.


Konserten var av ståpälsvarning-kvalite även om det blev ganska dött under de nya låtarna. Inga tårar dock, så de slår inte Winnerbäck.

Men oj vilket party när de "riktiga" låtarna kom igång.
Ett helt publikhav som bara hoppar och skrålar med.
Underbart må jag säga.

Energi i hela konsertlokalen som kommer att göra det svårt att sova.

men det var det värt.

Pojkarna är tillbaka!

För en sisådär tio år sedan...Vänta nu, det måste ha varit längre än så... hm. Nåväl, när jag bodde i Stockholm så gick jag och FavoritMalin på konsert.

Det var Malins första konsert och nu skulle vi gå för det var hennes favoritband.

Backstreet boys.

Japp, i Globen spelade de och vi typ 25åringar var helt klart de äldsta där. Det var en upplevelse i sig att bara vara där. Hörselskadad blev man av alla tjut som aldrig tog slut.

Konserten var bra. Bra show och svängigt värre. Men scenen var liten i stora Globen och sikten var inte den bästa.

Jag önskade mig att få se bandet i en liten, liten intim tappning. På en liten scen där man kan se allt som försiggår på scenen. För killarna kan sjunga och helt klart värt ett bättre öde än Globen... (well, de väl väl hellre spela på stora arenor men jag är lite tvärtom)

I kväll går min önskan i uppfyllelse!

20:00 går bandet på scenen och vi får väl se om det är bättre i en liten lokal.

I morgon ska Micke gå på konsert med MESH , i samma lokal så vi kan väl jämföra vem som hade den bästa upplevelsen.

Jag tror stenhårt att jag vinner. ;)

Nytt barn?

Har just hämtat barnen från skolan/fritids och Kiga.

En ur personalen på Kiga hade inte känt igen Maja förrän hon började prata...

haha, jag förstår det, hon ser verkligen annorlunda ut.

Flera föräldrar stoppade mig imorse och påpekade Majas utseende, det är värsta "icebreakern" (kan man ens skriva så?!?!?!) med ett snaggat barn.

Här hemma har vi besök av Sandro från Kiga. Det är lite lustigt för både Maja och Felix kallar honom för Sandro Wohn, alltså både för och efternamn. Sandro kallar Maja och Felix för deras förnamn. Undra varför det är så.

Om en timme eller två så ska vi allihop gå till Kiga och fira St Martin med ljuståg med fina lyktor som barnen har pysslat ihop. Sen ska barnen tydligen bjuda på dans och lite fika. Det här brukar ha varit fint på den gamla Kiga. Ska bli spännande att se hur man firar här.

I kväll får vi besök av Amelie och Fine som ska sova över här medan deras föräldrar ska förlusta sig med något.

Trevligt!

Alltid händer det något!

Frisörskola

Har haft Hannah, Jakob och Valentin på besök på Torsdageftermiddagen.

Alla barnen försvann och lekte stillsamt och lungt. Jag satte igång att baka kärleksmuffins och pratade samtidigt i telefon med Nicole. Det är ett bra tag sedan vi har haft tid att prata med varandra så det var många olika teman som avhandlades. Efter en halvtimme så konstaterar vi att det är väldigt tyst runt omkring mig. " Bara de inte leker med vatten och gör ofog" sa Nicole men jag försäkrade henne att våra barn gör inte sånt. " nä inte dina kanske" sa hon och jag förklarade att när jag sa våra menade jag både mina och hennes barn.

Vi la på och jag röjde lite i köket innan jag gick upp till barnen.

Inne i Cornelias rum satt C och Hannah och ritade och lyssnade på sagoberättelser.
Felix och Majas rum var barakerad med div "bråte" och dörren var svår att få upp. Såg på en gång att här har det hänt något. Det var inte jätteuppenbart vad det var men att det var NÅGOT var väldigt klart.

Jag ser Maja som har en liten plåtväska i handen. Väskan är full med gyllene lockar...

Shit tänker jag och tittar mig omkring. Då ser jag Jakobs hår. Han som i vanliga fall har halvlångt lockigt hår som ofta står som en gloria runt huvudet. Nu är det testar som hänger på ena sidan och långa lockar på den andra. Mycket snyggt. Not. Han ser väldigt obekväm och "påkommen" ut.

En nyklippt Jakob

Sen börjar det att klarna för mig hur de andra ser ut.

Felix har ju så kort hår i vanliga fall så på honom syns det inte så mycket, men han har några konstiga testar mitt på huvudet.

Felix

Valentins långa hår hade fått lite jack här och där. Man såg inte ens att han var klippt förrän man började titta lite närmare. Hans hår var lite åt Agnetha Fältskogshållet, men längre.

(bilden lånad från )

Maja har samma frisyr som Jakob. Väldigt kort på ena sidan och nästan orört på andra.

Barnen var däremot inte bekymrade. Inte ett dugg faktiskt. Alla fyra pratade om att den och den hade klippt och "Nu har vi inte så mycket hår". Haha. Jag borde väl ha blivit väldigt arg men det var svårt. De såg helt tokiga ut och äh, hår växer ut igen! Jag blev aldrig riktigt klok på vem som hade klippt vem och det spelar inte heller någon som helst roll. Det här var ett bus som alla fyra var med på och bidragit på olika sätt.

Knepigare är det väl att tala om för Ralf och Nicole om vad som hade hänt. Näe, det var en sekunds ångest och sen ringde jag och berättade om det hela. Om att barnen inte alls hade lekt med vatten... Vi kom överens om de skulle betala 100 euro i arvode (hey, det var ju väldigt orignella frisyrer!) och vi skulle betala dem 200 euro ifall att de inte skulle vara nöjd med klippningen... ;)


Micke jobbade hemifrån så jag ropade på honom. Först såg han ingenting men sakta men säkert så gick det upp ett ljus för honom. Även han småskrattade (vi hade väldiga problem att hålla masken och vara "arga") och sa att han strax skulle sluta jobba och kunde gå förbi frisören och kolla ifall att de råkade ha en tid.

Efter en stund travade Micke och Maja iväg till frisören och de fick faktiskt komma in på en gång fastän det var fullt i schemat och att de snart skulle stänga. Maja blev väldigt nöjd med sin nya frisyr och kom skrattande tillbaka och berättade att nu heter hon inte Maja längre utan Felix!

Det är lite ovanligt att se henne med så kort hår men jag tycker faktiskt att hon passar i det. Hon har fin huvudform och lång hals. Vår fina MajaPaja!

Maja Före

MajaPaja efter!
Fast nu lystrar hon till namnet Felix... (enligt henne själv)

Så, vad lär man sig av det här?

haha, ingenting!
Det går inte att förhindra allt utan vissa saker sker när det sker.

Det lär hända fler liknande händelser!

I bland ska man ha tur!

Jag har landat i mitt land igen.

Kramas, packar upp, lägger barn och läser:

Lasse ställde in kvällens konsert!

Fatta vilken råtur jag hade att det blev konsert för min del. Visst, hela Stockholmvistelsen hade varit helt underbar ändå men det hade varit nedrigt. Ruskigt nedrigt.

I bland så står lyckan på min sida.

God natt!

Jag kan ha räknat sekunderna som gick...

Efterfest på Fregattvägen.

Shit vad trött jag är.
Vi har just kommit hem efter Winnerbäckkonsert och eftersnack på Tranan.

Monster Kerstin och Emma fixar i köket inför en välbehövlig nattmacka.


Vi har varit sju brudar och banne mig haft väldigt trevligt!
Inte för att det fanns någon tvekan.

För med dessa brudar kan det inte bli fel:

Händiga Emma som bjöd på jättegod förfestmat.
Coola Julia som har en smittande energi.
Kloka Monster som släpper loss.
Goa Karro som aldrig skulle kunna bli spelberoende. ;)
Visa Lotta som ställer de rätta frågorna.
Djuriska Sara som inte är något Stockholmsfan.
Å så jag. Som njuter oerhört av sällskapet.

Alldeles varm om hjärtat blir man.

Nyhetskanalen på Älvdalagatan avslöjar:

GRATTIS GRATTIS MIA!!!!

Julia har blivit storasyster å Lars 2 barnsfar!

Megakramar till er alla tre!!

Mycket bättre

Igår morse var det inte roligt att försöka få dagen till att starta.

Cornelia ville absolut inte gå själv till skolan och ville inte alls förhandla om saken.

Själv var jag magsjuk och det kändes som jag skulle kräkas i varje hörn. Tyvärr så går det ju inte att krypa ner i nått hål och gömma sig tills det blir bättre.

Näe, det är frukost och mellis (barnen får ju ingen mat i skolan) som skall göras i ordning. Tre barn att få påklädda och sen iväg till div ställen.

å så började C att krångla. Hon har fått börja att gå själv till skolan när ingen kan följa med henne. Det har gått utmärkt och har gjort det minst 10 gånger förut.

Den här morgonen gick jag som vanligt med henne till gathörnet och kramade om henne och sa hejdå. Jag hann bara gå ett par meter tillbaka så kom hon gråtande springades till mig. " jag vill inte gå ensam" hulkade hon fram. Jag förklarar att jag inte kan följa med henne för Maja och Felix är ju där hemma. (jag kan knappt stå på benen och är eg glad att jag har kommit mig så här långt.)

Näe, det gick inte att prata med den unga damen. Jag hade inte heller kraft eller tid att försöka få henne på andra tankar. Skolan börjar åtta å då ska man banne mig vara där.

Vi gick iallafall hem igen och klädde på Majapaj och tog bilen. På darrande ben må jag säga.

Nåväl, det gick ju bra. Maja och Felix gjordes sen iordning för Kiga och sen var det min tur att däcka. Det är första gången som jag har fått vara sjuk och inte haft något barn hemma. På nästan 7 år. Lyx.

Jo visst har jag någon gång lyckats vara sjuk på en helg eller semester å då har ju Micke tagit över. Men sån tur har man inte så ofta.

Jag gick och la mig och sov med vissa avbrott ända tills det var dags att hämta C på skolan och X och VW på Kiga.

Sen var det bara att bita ihop tills det var dags för barnen att sova. Däremellan hann Maja att få diarree och bajsade ner ett helt golv. Ingen höjdare. Men det var bara en en gång och det får man vara tacksam för.

Alla har sovit gott i natt och idag var verkligen en ny dag.

Jag mår nästan normalt.
Cornelia var på topphumör och skuttade glatt själv till skolan. ("om jag inte hinner att gå med granntjejen så gör det inget för jag går själv")
Maja och Felix har båda klätt på sig själva utan protester och har dessutom ätit ordentligt till frukost.

Dessutom hägrar höstlovet och snart, snart kommer Micke hem!

Det finns hopp om liv!

tjoho

Vilken lång skitvecka.


C får ont i öronen,
Maja får diarre
Jag får magsjuka
Händerna är värre än någonsin, har dessutom
fått massor av utslag i ansiktet,
ser ut som en världskarta.

Micke i Spanien
Men Felix har varit go och gla´ och det är ju alltid något.

hm...

Jag har inte tänkt att berätta att jag låste mig ute idag igen.

Nepp, jag vägrar att berätta sådana sanningar.

Nyckeln satt inte på insidan iallafall.

Dagens överraskning!

Felix kan ju CYKLA!!!
Helt utan stödhjul eller hjälp.

Han susar fram som om han aldrig har gjort något annat.
Bromsar ordentligt med fotbroms och svänger fram och tillbaka.

Felix cyklar, Maja och Valentin med Laufrad/Springcykel.

Felix har varit hos Jakob på eftermiddagen och Nicole skulle fixa så att han kom hem. Först reagerade jag inte på att de kom på cykel men så såg jag ju att även Felix hade en cykel.

Vänta nu.

Felix KAN inte cykla.

Han har aldrig ens provat att cykla.

Han kör sin Laufrad/springcykel och inte förrän i år så har det funkat för honom att göra det. Förra året var en katastof och både pojke och Laufrad flög åt olika håll.

Å nu har han koll på både armar och ben och susar fram som aldrig förr.

Coolt min pojke!

En stor parantes:

(Precis så här var det då C lärde sig att cykla. Vi förberedde henne på att det skulle vara blod svett och tårar innan man kan cykla. Och att det tar tid, inte alls säkert att man kan cykla på en gång. Å så sätter hon sig på sadeln, sätter upp fötterna på pedalerna och väck var hon. Vi sprang bredvid för att ta emot henne när hon skulle dyka. Men hon dök aldrig. Hon stannade lugnt och sansat och kunde starta själv. Cornelia var äldre när hon började att cykla. Hon måste ha varit minst 5,5 år och Felix är inte 5år ännu. Både Felix och Cornelia har åkt med Laufrad före och har genom det tränat upp balansen och det har verkligen underlättat cykelstarten. )

Cirkus

Bilder från Cirkusföreställningen där Felix, Jakob och Hannah var med i somras finns att se här .

Spana in hur fin Felix är! Bild 14124 är den tydligaste.
De hade så coola dräkter,som en riktig liten akrobat! Den blonda killen är naturligtvis Jakob

Hannah finns med bland getdressörerna men det var inte så tydliga foton därifrån,

Cornelia var med på föreställningen därefter och bilder därifrån finns här .

Bild 15081 är en av de tydligaste. Cornelia dansade Bollywood-dans.

Barnen var verkligen jätteduktiga under hela veckan och gjorde sedan succe under föreställningarna.

En vecka full med bus och ett minne för livet.

Konstiga frågor

De ringde just från nått statestikställe och frågade:

Var köper jag mina kläder? affär, internet, postorder och ett fjärde alternativ som jag har glömt.
Mår jag bra av att sova ostört?
Har jag husdjur?

Det var allt! VAD kommer man fram till med dessa uppgifter?

Kvällen i bilder

Valentin, Maja, Hannah, Jacob

Felix och Cornelia

Många tänder blir det!

Go ungar!

Måste ju lära dem vilken musik som är värd att lyssna på!

Vi har haft utmattningsjour under helgen.
Hannah, Jakob och Valentin har varit hos oss lördag-söndag medan Ralf och Nicole försökt att få sova ut lite.

Full rulle må jag säga men det har varit roligt. Micke smet iväg till Ikea direkt när barnen kom så jag var ensam med allihopa i ett par timmar. Vi röjde på och dansade som vildar till Winnerbäck.

Å sen somnade allihop. å sov så gott som hela natten.

Trevlig kväll och en trevlig dag idag.

Mysigt.

å galet!

Dennis the menace

Alltså, detta är klockrent!

Vilken jättetur kvarteret har som begåvats med en sån go Pudel!

Vet när vi brukar åka till Vännfors med Dennis så springer han alltid till övervåningen och in i badrummet. Där i papperskorgen kan det finnas 10 tomma rullar och snabbt som attan har han hämtat dem och står där framför en och uppmanat om att få leka.

Å vad jag saknar Dennis idag!

Fredag

Tänk vad lite musik kan göra skillnad!

Idag snurrar Winnerbäck again, again again and ... again.

Utelåsta

Igår hände det där som inte får hända.

Jag och barnen hade packa ihop oss och var redo att gå till barngympan. Micke ringde mitt uppe alltihop och jag blev lätt stressad.

Nåväl, alla barn påklädda och färdiga och jag hade alla påsar å grejor med mig.
Bara till att åka alltså!

well, då är det bra att ha en nyckel med sig... Dörren låser sig själv när man stänger den och har man inte nyckeln med sig så kommer man inte in.

Det systemet lever vi med sen nio år tillbaka så man har ju fått en vana hur man ska göra för att inte låsa sig ute. Jag håller alltid i nycklarna när jag går ut men den här gången så hade jag så mycket grejor att det typ kändes som att jag hade nycklarna i handen. Men icke sa Nicke!

Som tur är så finns en extra nyckel hos Nicole och även hon skulle vara med på barngympan.

Efter barngympan så åkte vi hem till Nicole och letade rätt på den blåa nyckeln som förvaras där.

Jag lämnade Maja och Felix hos Nicole för att hämta upp Cornelia som har föräldrafri barngympa och för att fortsätta hemåt för att prova nyckeln.

Det fanns ett litet krux. Det är att man inte kan öppna dörren om det sitter en nyckel på insidan...

Gissa var min nyckel fanns?!?
- Jo, just det.
På insidan.

Jämnhögt med nycklarna finns vår brevlåda. Jag och C försökte på alla sätt att få ut nyckeln ur låset. Cornelia lyckades på tag på legogubben som satt på min knippa men att få ut själva nyckeln gick inte. Om och om igen försökte vi och rätt som det var så kom Micke hem.

Med förenade krafter kämpade vi på och plötsligt så föll min nyckelknippa ner och vi kunde använda den fina blåa nyckeln och ta oss in. Cornelia blev så lättad att tårarna började rinna.

Phu säger jag bara. Det är inte helt enkelt om vi inte hade fått upp dörren. Då hade vi måstat ta oss in i trädgården (inte allt för enkelt eftersom det är "inhängnat" från alla andra hus i kvarteret, men inte helt omöjligt) och sen då att krascha en fönsterruta...

Så kom ihåg det:

Hos oss får man inte lämna nyckeln i låset
och man ska inte gå ut utan nyckel!

wow!

Vem är Peter Barlach?
Är han känd?
Vad gör han eg?

Hamnade på hans blogg och jag vill bara läsa mer, mer, mer!

Jag som brukar ha koll på div konstnärer och kändisar har inte en susning.

Berätta om du vet!!!

Mittagsbetreung dvs fritids

Ja, vad säger man.

En drös med barn inhysta i skolans lokaler.
En del satt vid bord och åt lunch.
Andra sprang omkring och busade.

Fick ingen bra magkänsla.
C var blek och sa ingenting
Först ville hon gå hem men sen
så ändrade hon sig och stannade.

Jag har skrivit på papprena.
Men man kan ju säga upp platsen oxå.

Vi provar och så får vi se vad det leder till.

(fatta vad bra det var på fritids där jag jobbade, så skulle alla barn ha det!)

Stora damen.

Denna morgon är lite extra spännande.
Micke är i ... ja var var det? Bonn? Amsterdam? Berlin? nått sånt iallafall. Det gör morgonen lite krångligare för mig.
Cornelia går idag själv, hela vägen till skolan.
Det kommer hon att göra galant, det är ju inte långt och hon vet vägen utan och innan.
Ralf eller Nicole har lovat att slå en signal när de ser henne vid skolan. (tyvärr kan inte C och Hannah gå tillsammans för de har inte samma väg)
Men ändå.

Jag vill gå på bio!

Jag vill känna förväntan i luften.
Popcorndoften
Mörkret.
Underbart!


(Visst, jag ska på bio med storbarnen i helgen och se den nya Barbiefilmen men den tror jag inte riktigt kommer att ge mig det jag vill ha...)

Förgrymmad

Två timmar fick jag vänta i väntrummet hos hudläkaren. Tur att jag hade en halvhyfsad bok med mig. (Ett mycket bättre liv av Inger Frimansson).

Sen tio minuter med Frau Doktor.

Hon sa till på skarpen att jag inte får vänta så länge innan jag hör av mig nästa gång. Om jag får problem så ska jag ringa på en gång och få hjälp. Ursäktande stammade jag fram att jag hade trott att det skulle bli bättre. Två recept på prima krämer fick jag och en tid för återbesök om 5 veckor.

Nu banne mig ska händerna bli bra!

Sen kväll

Världens bästa barnvakt (har varit hos Nicole och lagt alla 4, även Valentin som sovit en lååång stund på eftermiddagen) ska till hudläkaren imorgon bitti!


OCH det ser ut som att C har fått en fritidsplats!!!

Spännande värre hos oss!

Nyckel till frihet

Fantastisk krönika!

Den gör filmen rättvisa och ger lite nya vinklar.

Känns oxå bra att inte en endaste, jag upprepar, inte EN endaste film på "bottenapp"listan är någon som jag har sett. Känner faktiskt inte till mer än en endaste titel,(From Justin to Kelly) inte ens bara till namnet.

Nyckel till frihet är kanske inte min främsta favorit men en väldigt bra film är det.

Jag är en kass värdinna.

C har Hannah här men jag har varken sett eller hört dem sen en timme tillbaka. Maja sover (borde nog väcka henne) X med Jakob på musikskola och Micke är på g hemåt ifrån Bonn (4 timmar före utsatt tid! DET händer inte ofta!)

Jag har lagt ner om att att vara en god värdinna. Jag hinner inte att fundera så mycket på vad vi ska äta, vad vi ska göra osv. Det är de tre trollen som tar min tid och som det mesta kretsar runt. Det lär inte vara några tre rätters middagar hos oss på ett bra tag. Två rätter kan jag nog skrapa ihop men det beror helt på tillfället.

Vill man vara hos oss (mig) får man ta en del av det eller så låta bli. Jag räknar inte med något. Och det ÄR stökigt och bökigt. Det är tomma kylskåp (eller fulla utan innehåll), det är kläder hit och dit, både rena och smutsiga.

Men allt måste rulla på. Tvätt måste plockas undan, skor ställas till rätta. förbereda saker för morgondagen, saker ska återlämnas, kläder är kissiga, barn ska ha mat, barn som är galna måste antingen i sängs eller ut i parken. Borsta, putsa och slänga. Jag kommer inte undan. Jag kan inte smita. Allt är en del av mitt liv och det måste göras. Jag gör vad jag kan och när jag är färdig så försöker jag mig på något extra.
Om jag orkar vill säga.


Vet inte vad jag vill med inlägget.
Innehållet i texten har ändrat riktning en hel bunt gånger och är inte ens det jag från början skrev.

jag gör vad jag kan.

Uppdatering

Min favoritbror aka landsförrädare har fått post ! Grattis trots allt!

Kusin Robert och Hanna har fått en liten tjej! Grattis!

Jag har lite svårt med mitt nya "hemmafruliv". Dvs den utan barn hemma. Nu har det i och försig varit fullt upp med gäster, inköp till skolan och plockning av plommon men ändå. Cornelia har ju så nedrans korta dagar ( 3x11:25, 1x12,20, 1x 13:05) att man inte hinner så väldigt mycket innan det är dags att hämta henne. Nicole och jag har som plan att hämta /ta emot skolbarnen ett par dagar var så att det ev går att klämma in jobb. Min "mammaledighet" tar slut med Majas treårsdag så vi får väl se vad HM har att erbjuda.

Till veckan ska jag börja att träna igen. Har inte satt min fot på gymmet sen april. Alldeles för mycket flytt och stök för att få till det. Men snart så. Ser framemot det. Mycket.

Solen skiner, fåglarna kvittrar , bra start på dagen!

Så funkar det

Cornelia fick ingen läxa idag. (till hennes besvikelse)
Anledningen var för att föräldrarna skulle kunna gå på Oktoberfesten med sina barn!

Det ni!

Dagens sanning

Alltså, det är inte lätt att vara förälder- det är helt klart.
Men det är banne mig inte lätt att vara barn heller.

Något annat som verkar vara svårt är att hålla sig till sanningen.
Jag måste öva på att inte vara så lättlurad.

Ruby thuesday

Första gänget av gäster har åkt hem.
Nästa "lass" dyker upp på torsdag.

Det är en stor omställning med barn i skola och Kiga men det går bra. Mycket bra till och med. Cornelia tycker det är jättekul med läxor och den första tog det bara fyra (!) timmar att göra... Haha, tror inte att alla barn la ner så mycket tid på sin teckning som hon gjorde.

Den största omställningen är att ta C till skolan. Prick 07:30 måste vi gå från huset för att hinna vara på skolgården till 07:45. Kl 08.00 hämtas de upp av sin lärare och går in i klassrummet. Fram till i dag har vi minst varit två här hemma och då är det ju inga problem. Värre är det när jag är själv(som idag) och ska få iväg alla till allt. Kiga öppnar nämligen inte förrän kl 08:00...

Nu löste jag det genom att gulla med Ralf som kom cyklande och hämtade upp C. Tack för det! Framöver så ska Cornelia gå själv till skolan men ännu är det inte dags.

Zwetschgendatschi

Gissa om jag har stigit i graderna i min fars ögon.

Ett helt plommonträd som han får göra vad han vill med.

Å han plockar
Å han bakar
och han myser

Han är så välkommen så!

"Nobody puts Baby in a corner"

har eg helt andra saker att skriva om.

Men

Patrick Swayze har dött.

Så fort jag hörde hans diagnos för sisådär 20 månader sedan så har jag väntat. Tycker att det är värsta diagnosen. För det går så fort.

Och det är ju Johnny, herregud, det är ju Johnny som har dött!

Jag har inte skrivit en rad om att Michael Jackson och Adam Goldstein har dött. Och det tycker jag är minst lika hemskt. Av olika anledningar men dock har jag sörjt dem båda.

Men jag kan inte hoppa över att skriva en rad om Patrick Swayze. Hur kort den än blev.

Vila i frid.

Arbetslös?

I sex och ett halvt år har jag haft ett heltidsjobb.

Ett dygnet runt jobb med väldigt dåliga förmåner och lönen i siffror ska vi inte tala om. Ett dygnetrunt jour som har gett mig ovärderlig tid med mina barn. Mina barn som jag har kånkat runt och haft med mig överallt. Som jag har dansat, ätit, busat, förvånats, skällt, skrattat, badat, gullat, läst, gråtit, mutat, res och levt med.

Jag har varit så trött och less att jag inte trott att jag skulle kunna vakna igen om jag somnade. Jag har varit hög som ett träd och inte trott att jag skulle kunna landa igen.

Tacksamheten för att fått uppleva dessa sex intensiva år är stor. De har inte varit som jag hade föreställt mig. Åren har varit mycket, mycket bättre än vad jag hade trott men samtidigt mycket värre än vad jag i min vildaste fantasi kunde tro. År som jag inte skulle vilja vara utan, men som kanske inte hade behövt vara så ensamma.

I morgon så tar den här anställningen slut och jag vet inte riktigt vad som tar vid.

I morgon är en annan dag.

Fredagkväll

Det känns fortfarande som om vi har semester. Inte för att Micke är direkt hemma men han har iallafall jobbat hemifrån två dagar denna vecka. Och det gör skillnad.

Inget har ännu riktigt börjat och det är inte så många fasta tider att hålla reda på.

Ibland har något extra barn sovit över här eller så har vi haft ett barn mindre.
X och Maja har varit ett par timmar på Kiga. C har övat sig på enhjulingen. Vi fortsätter att fixa till här hemma.

Det har varit lite kyligt på morgonen men redan vid lunch har det varit shortsväder. Skönt.

Den här hösten kommer att vara annorlunda. På många olika plan. Lika bra att njuta av lugnet före stormen.

Ta hand om varandra för inget varar för evigt.
Kram på er.

Kort och gott

• Spisen är uppe i 7,50 på ebay.

• Vårt privata zoo har utökats med en igelkott.

• Cornelia kämpar på med sin enhjulingskurs.

• Det går jättebra för Maja och Felix på den nya Kiga.

• Vi har skördat minst 40 st tomater. De är goda!

• Plommonträdet bågnar och väntar på Pappa/Morfar/Svärfar/Plommonkakebakaren.

Jag räknar ner dagarna...

första oktober
kl 8.30
hudläkaren.

fatta vad långt det är dit!

Here we go again

Jag hade glömt bort hur helvetiskt ont och jobbigt det är att ha exem.

Det försvann ju helt och har varit borta i flera år och nu har det av någon anledning kommit tillbaka. Inte på fötterna den här gången utan på händerna.

Händer som är alldeles stela på morgonen och som spricker upp så fort jag knyter handen. Händer som njuter av att hamna i vatten men som dör så fort jag ska torka händerna. Då slutar jag att andas och "fuskkliar" i handduken .

Det är ok så länge jag kliar, det är då man slutar som det gör så ont att man inte vet var man ska ta vägen. Att inte klia går nästan inte. Jag smörjer och smörjer men inget verkar hjälpa. Fjällig hud som omvartannat vätskar och är supertorr.

Inget som gör att man blir blöt om händerna ( och som gör att man måste torka händerna) är roligt att göra. Att laga mat, jobba i trädgården, leka med lera, hjälpa barnen på toaletten är rena döden. Det är inte så lätt att undgå något av det där.

Fattar inte vad som kan ha utlöst det hela. Har varit helt fri i tre år. Slutade att gå på strålning strax efter att Maja föddes och då hade jag varit bra i ett bra tag. Nu bor vi ju en bit ifrån det ställe jag gick och strålade på men det måste ju finnas något annat ställe här i närheten. Ska ringa till "gamla stället" och kolla om de kan tipsa mig. Så här går det iallafall inte att ha det.

En sak som förvärrar det hela är om jag sover dåligt...
Dags att hoppa i säng alltså!

Godnatt!

Ebay

Vi har köpt en ny spis och ugn för någon vecka sedan.
Den som ingick i köket som vi tog över från förra hyresgästerna hade inte någon skiva för ugnen (varmt, varmt!!) och själva plattorna var rejält misshandlade.

Allt funkar dock så vi la ut det på Ebay ifall att någon är intresserad av reservdelar eller är beredd att köpa till för att få en bra spis.

Första veckan som det låg ute så var det en del som var intresserade men ingen som la något bud. Vi sa att vi ger det en vecka till sen kör vi alltihop på tippen.

Det är två dagar kvar på aktionen och nu äntligen har någon lagt ett bud. Det är på... En euro!

Haha, vi får väl se vad det landar på, det är iallafall värt det att slippa baxa bort eländet.

Nya Kiga

Det är mycket "första" just nu.

Idag var det alltså första dagen för Maja och Felix på den nya Kindergarten.

Nya hausschuhe och muggar var nerpackade och alla kontaktpapper fanns i handen när vi traskade iväg. Det är nästan sanslöst nära till nya Kiga. Det tar högst en minut att komma fram till grinden. Sådana mornar som idag så tog det högst 10 sek för de var så exalterade över att äntligen få gå på det nya stället.

Barnen fick välja sina platser och Felix valde ett lejon som sin bild och Majas bild blev en laterne/lampa.

En timme tillsammans med mig fick de innan det var dags för oss alla att gå hem. I morgon ska de vara där i två timmar och då utan mig. Det blir nog bra.

De har en jättefin lekplats och de tillåter barnen att gegga runt i sanden och leka med vatten. Felix kommer att älska det. Får se till att han har ett par riktigt bra galonisar eller liknande. På det andra Kiga så gick de inte ut om det var lite blött... De hade ingen möjlighet att torka kläderna så jag förstår att de inte ville släppa ut barnen. Men synd är det ju.

Snart dags för upprop

Idag sattes klasslistorna upp på Cornelias skola.

Spännande att se alla namn.
Det är tre ettor och C ska naturligtvis gå i just C-klassen. 15 pojkar och 12 flickor och C har turen att hamna i samma klass som Hannah.

Förutom Hannah känner hon inte någon men är det något den unga damen är så är det social så hon lär bli kompis med mer än en.

Det är nu en vecka kvar till skolstarten och det är väl mest jag som är pirrig.

Det är svårt att vara utlänning och begripa allt som "infödingarna" har inpräntat i sig sen barnsben och som är självklart för dem men inte för oss.

Vid inskrivingen fick vi en lång lista på olika pennor, skrivblock, målarfärger, mappar som allt skulle införskaffats inför skolstarten.

På fredagen var jag iväg för att införskaffa det hela och det slutade med att jag slet mitt hår och ringde förtvivlad till Micke. Vad ska jag köpa för pennor? ska de vara "fina" eller ska de vara basic? om det står på pappret att pennan ska vara en 2:a, blir hon utslängd ifall hon kommer med pennor som är utmärkta som 2,5? Det är inte märkvärdiga saker som jag var ute efter men vill ju inte att C ska vara "utanför", typ att hon skulle få bra basicgrejor och alla andra skulle sitta med glitterstift.

Jag ringde även till Nicole för att höra vad de hade att säga om saken. Jag fick lugnande råd från både Micke och Nicole. Det mesta lyckades jag att få tag på och åtminstone C var väldigt nöjd. Vi får väl se om det fortsätter så.

Första dagen i skolan så får barnen en stor strut "schultute" som är fylld med skolanknytna presenter och godis. Man kan antingen köpa en färdig eller pyssla ihop sin egna strut. Cornelias Kiga anordnade en pysselkväll så hon och jag har redan gjort iordning den. (innehållet är dock hemligt för C)
En sådan här strut är ju inte direkt vanligt i svenska skolor så för oss har frågorna varit många. När får man struten?(Hemma på första skoldagsmorgonen) När får man öppna den?(när man kommer hem från första skoldagen) Ska den vara med till skolan? (ja, men man öppnar den där hemma) Vad ska vara i den?(skolpryttlar,kläder,godis,)

Här är det vanligt att man har en stor fest när man börjar skolan. Man bjuder in släkt och familj och man äter gott, gärna på restaurang. Barn och vuxna pratar om vilka som ska komma och vad som ska bjudas på. Gissa hur många som kommer till Cornelias skolstart...

Jag tror inte att C bryr sig så jättemycket om det här men man vet inte hur hon uppfattar det när alla andra gör på ett visst sätt.

Djurpark

Ekorrar, Fjärilar, Gräsänder, Katter, Duvor, Småfåglar och nu en...

-Mård!

Det är spännade med trädgård!

Bra

Det är underskattat med;

SEMESTER!!

Nu ligger vi inte direkt på nån strand utan jobbar på här hemma, men det är sååå skönt att bara ta allt som det kommer. Skruvar vi inte ihop hyllan nu så kan vi göra det om en stund.

Barnen är på cirkusskola och har det bara bra. Vilda historier berättas varje kväll vid matbordet.

Nu ska en säng skruvas ihop!
Kram!!

Årets varmaste dag.

Phu, vilken dag.

Det skulle ju inte göra något om det blev lite kallare. Fatta 37 grader är VARMT!

Vi åkte i morse iväg hela familjen till Kiga och lämnade av två exalterade barn och en bunt kanelbullar och makalösa. Inta att förglömma var det silverglänsande paketet som vi efterlämnade efter oss, innehållande spelet "Affenalarm" och de fina "flyttkort" som vi hade pysslat ihop.

Vi andra tre åkte sedan iväg och uträttade en bunt ärenden innan det var dags att hämta upp barnen igen.

Nu i sommartider är det inte alls lika många barn på Kiga och inte heller all personal fanns att skåda. Jag hade inte riktigt räknat med att nästan alla våra favoriter inte skulle vara där men så var det.

Och det var eg tur.
Jag hade aldrig pallat med att säga hejdå till dem utan att tårarna skulle ha börjat rinna.

Som det nu var så klarade jag det ganska bra. Näe, det gick inte alls bra. När en av fröknarna kom och tackade för bullarna och önskade oss lycka till så kunde jag inte ens svara för den stora klumpen i halsen. Jag bara nickade och hmmade lite.

Hade gärna talat om hur bra hon är och att hon skulle ha en bra sommar. Näe, inget sånt kom från mig. Gick inte.

När vi sen gick ut för att ta avslutningsglass på bageriet mittemot så brast allt. Tårarna bara rann medan barnen glatt mumsade på glass.

Sablar, jag kan inte ens skriva om det utan att det svämmar över igen. Hur lyckades jag att bli så här överkänslig? Är jag verkligen en Lundgrenare i själen? ( släkten på mammas sida är ökänd för sina tårar...;) )

Nåväl. Tårarna torkade i eftermiddag och efter glassen åkte vi vidare till Westbad där resten av Muechen befann sig. Där i poolerna sköljde jag bort alla spår från dagens bravader.


Tack och hej!
Stöter ni på nån från vår Kiga så kan ni ju berätta det inte jag kunde säga.

Status

vilken toppen/skit- dag det är idag.

Å varmt, 37 grader phu!

Nu går vi vidare.

Det doftar nybakta Kanelbullar och Makalösa i hela nedervåningen.

I morgon är den dag som jag har längtat och fasat för.

Allra sista dagen på Kiga.

Slut på all pendling för lämning och hämtning av barn. Slut på jakten på en vettig parkeringsplats. Samtidigt slut på all daglig kontakt med väldigt trevlig personal, barn och föräldrar.

Lilla Lana som alltid springer fram till mig och kramar om mig. (fattar inte riktigt hur det kommer sig för hon är inte direkt nån kompis till C eller X) Chengis som ropar till X att han blir upphämtad. Esats mamma som babblar på det ena och det andra och man har bara fattat hälften när hon är färdig.

Fatta vad jag kommer att sakna alltihop.

Jag har försökt att förstå varför jag är så gränslöst ledsen över att överge detta ställe. Jag är dålig på avsked i vanliga fall oxå men det här är helt sanslöst. (hur många inlägg har jag skrivit om det här nu? Hoppa över, så jäkla intressant är det inte med mitt ältande.)

Det har varit en del av min vardag i flera år. Personalen har varit med sen Felix var en liten plutt. De var bland de första att veta att det skulle bli en liten Maja. Det är hit jag har gått oavsett väder eller vind, oavsett dagshumör. Det är här jag har blivit... Sedd. Någon som har sett att jag var där. Sagt "Guten morgen Frau Fries".
Vi har alltid varit väldigt delaktiga i aktiviteter och tillställningar. Så märkvärdigt är det inte, utan jag har bakat inför tisdagsfikat som är en gång i månaden och vi har gått på de aktiviteter som har erbjudits. Inför Faschingskarnivalen så har vi kommit utklädda, ofta inte bara barnen utan vi vuxna oxå. Vi har knåpat och tråcklat ihop kostymer som inte har liknat någon annans. Inte de snyggaste kostymerna men både vuxna och barn har varit nöjda och vi har fått höra att man har uppskattat att vi har brytt oss. Vi har varit öppna och gjort vad vi har kunnat för att bidra till trivseln.

Äh, det här låter ju som om jag inte har nått liv, som om jag inte har några vänner alls. Så är det ju inte. Men det här har varit en del i vår vardag. Framför allt min och barnens.

Nu är den "vardagen" borta och det för alltid. Så hade det i viss mån blivit iallafall eftersom C börjar skolan.

En ny vardag börjar i September. MajaPaj och FelixPelix börjar på den nya "krypavståndsnära" Kindergarten. Conniponni börjar skolan och ännu en ny värld öppnar sig för oss.

Mycket kommer att bli lättare men det känns i hjärtat.

Hard Candy

Vaknade med rapporter från konserten på radion och naturligtvis spelade de Madonnas nya låt. (inte allt för bra men lite party iallafall). Bra start på dagen.

Cornelia kröp upp i sängen och frågade om konserten var bra. Fick lov att gå in på Expressen för att visa klipp från sverigekonserten för att hon skulle fatta vem jag eg har sett.

Vissa konserter sätter sig i kroppen och man kan inte sluta att tänka på den eller sluta nynna på låtar man har hört.

Jag köper för det mesta ingen biljett i förväg till konserterna som jag går på. Det är så oförutsägbart om jag ska kunna gå eller inte och att sitta med en biljett som jag inte kan utnyttja gör mig vansinnig. Micke jobbar så oregelbundet så vips så ska han till Frankfurt, Paris, Amsterdam eller någon annan glamourös stad.


Åtminstone här i Munchen är det inga problem att få tag på biljetter. Bra biljetter till bra priser brukar jag få tag på utanför konsertlokalen och det utan att leta speciellt mycket. Då har det även varit utsålda konserter och stora artister som George Michael, Leonard Cohen, Depeche Mode.

Förutom igår då. Såg en enda kille som sålde sina biljetter. 200 euro skulle han ha per biljett. Nja, visserligen så var det någon specialbiljett med typ plats på scenen (troligt-not) men inget för mig.

Gick runt bland horder av människor och såg verkligen ingen som sålde biljetter. Många stod med handskrivna lappar med budskapet att de ville köpa biljetter. Såg efter ett tag att det fanns en ordinarie biljettkö så efter lite fundering så gick jag och ställde mig där. Kunde ju alltid kolla priset på biljetterna. Hade fortfrande inte riktigt bestämt mig för att faktiskt stanna, visst jag var ju där men lusten till konserten var fortfarande inte på topp. (jag är nog sjuk)men kolla kan man ju alltid göra.

När jag står där i kön så hör jag en tjej prata med ett par andra i kön om vad för biljetter som finns kvar. Hon berättar i samma veva att hon har en biljett som hon ska försöka sälja.

Det är inte alltid så lätt att bli av med bara en biljett, särskilt inte om det är numrerad plats. Så jag frågade henne om biljetten och sa att jag var intresserad. Priset fick jag ner en aning från ordinarie pris och både tjejen och jag var nöjd.

Vilken tur jag hade!

Jag går in på megaarenan och där, när jag såg scenen så började det kännas lite roligt att vara där.

Förra gången jag var på konsert var med Micke då vi såg Depeche mode i början av sommaren. Eller såg och såg. hörde var ordet. Jag såg inget förutom nån prick ibland. Micke var väldigt nöjd med konserten men jag blev bara ännu mer anti mot stora arrangemang. Jag vill helst ha en liten intim lokal där man ser den som uppträder. Jag vill se deras reaktion när publiken jublar. Hur artisten samspelar med sina musiker/dansare /what ever. Jag vill se när de tappar bort sig i texten och hur de roligt de tycker det är att uppträda för publik. Men sådant är inte så lätt när det är stora arrangemang. Då är det mer "att vara nöjd att man varit där".

Därför hade jag beslutat mig för en läktarplats den här gången. ok att det kostar lite mer men med förra besvikelsekonserten i bakfickan så var det värt att pröva. Visst skulle jag inte se allt på scenen men jag skulle iallafall se någonting.
Jag hade en perfekt plats för att vara läktare. Utblick över scenen och bildskärmarna.

Konserten började ca en timme senare än beräknat. Men den började med buller och bång. Det var en fartfylld show som inte tog paus. Inte som när George Michael spelade. Han sjöng två partylåtar och gick sedan över till två ballader. Hela tiden. Det gjorde att det inte blev någon megastämning. När publiken kommit igång i partylåtarna så var det dags att sätta sig ner och vara "känslosam". Det blev liksom så avigt med att ha det så. George Michael sjöng som en gud och framträdandet var det inget fel på (sen att jag var där två veckor efter Majas födelse gjorde det hela ännu bättre. Inte hade jag trott att jag skulle hamna på den konserten inte. Vad är oddsen på att kunna gå på många timmars konsert när man har en liten nyfödd där hemma?) men själva upplägget kunde ha varit bättre.

Nåja tillbaka till Madonna. Det var som ett enda stort party. Dans, show och sång natten lång. Inte så mycket allsång som jag kanske hade trott. (tyskarna kan ju ingen engelska så vi kan ju skylla på det...)

Väldigt många remixar och olika låtar mixade i varandra. En hyllning av Michael Jacksson var oxå med och då ställde sig alla upp. Gillar att Madonna kan bjuda på det.

Konserten avslutades med "Give it to me" . Arenan riktigt kokade av dansande och jublande publik. Madonna tackade för sig och på skärmarna stod det "Game over".

Då hände det bästa. Respekt. INGA extranummer! Tycker att det är lite tramsigt med extranummer, det är ju liksom inte extranummer utan en del av showen. Det här har jag bara varit med om en endaste gång. Det var när Wedding Present spelade i Umeå och jag var ditdragen av Hel och halv-Lena. Konserten var skit. Inte min musik för fem öre och det var inget röj. Men eftersom det här var tjejernas stora favoriter så var det inte tal om att gå därifrån innan det var slut. Och så tog det äntligen slut. Bara extranummer och sen kunde vi äntligen gå där ifrån. Publiken var vild och vrålade. Å så kom det inga för tydligen var det en principsak för bandet att inte spela mer. Ingen var dock gladare än jag.

Nu hade det inte gjort något om Madonnakonserten hade fortsatt med extranummer men bara att gå emot strömmen och skippa extranummer var coolt.

Så sammanfattningsvis kan man säga att det helt klart var värt att masa sig iväg till olympia arenan för att se Madonna. Det här kommer jag inte att glömma i första taget.

La isla bonita

Alltså.
Madonna rules!

Ångrar inte en sekund de pengar jag la ut för biljetten
och inte heller att jag gick på konserten.

Fatta vilken konsert!
Hade det varit så att det imorgon skulle vara en konsert till så hade jag gått dit. Kosta vad det kosta vill.

Nästa gång ska jag banne mig stå längst, längst fram.
Å skrika mig hes...;)

Tack du anonyma som sparkade iväg mig ikväll!

Nu åker jag.

Madonna vinner.

Martina Fries

Shit, Julia du fick mig till att gör det.


Googla på mig själv alltså.

Där hittar jag önskelistor som "Martina Fries" har skrivit. Inte en cd eller bok på listan finns i min hylla. Fast vänta. Det här är en Martina som bor i Saarland. Inte direkt jag.

Jag lägger till ett Muenchen efter mitt namn. Då börjar jag att hitta lite mer om mig själv.

• Där kan jag se mitt resultat från Münchner Avon Frauenlauf: 5km Walking 2007. 5km på 50:45,0 vilket gav mig en 121 plats. (haha, av 129 deltagande!)
• Jag ser att vår adress inte är ändrad.
• Jag ser att jag inregad på Facebook (ett resultat av Mias besök) och boardgamegeek och stayfriends. Inte allt för farligt.

Men ingenstans hittar jag om hur jag vann mitt bioårskort eller Orup-cdn. Får nog se det hela som ett misslyckande.

Eller ett lyckande för att nätet inte vet allt.
Lite hemlisar kan man ju få ha för sig själv.

Madonna spelar i kväll.

Det är meningen att jag ska gå.

Det här är nått som jag har sett fram emot väldigt, väldigt länge.

Men jag har tappat lusten, hittar den ingenstans.

Går jag inte så kommer jag att ångra mig i all evighet.

Men...

Burrows och Scofield

Nu pustar vi äntligen ut.

Vi har följt de 4 säsongerna av Prison Break i all evighet känns det som.
Det har ibland varit bra.
Ibland riktigt dåligt.
Men spännande.

Å nu är det över.

Nu kan vi göra nått annat på nätterna. ;) Sova kanske.

Å så vill jag börja att se på nått trevligt.

Kanske är det dags att ta fram de där dvd-skivorna med "Allsång på skansen" som jag fick av Moster förra hösten.

Sova

Klockan är 6:52 och jag är vaken sen 3:33.

Jag och Maja gick igår ut på en virrig men trevlig promenad här i området. Det är mycket att upptäcka här, det är liksom inte vår bakgata ännu.

Nåväl. Maja somnade i vagnen efter ett tag och jag gick in på Bauhaus för att kolla in markiser och annat nyttigt. Kände mig lite snurrig och matt men skyllde det på det skumma vädret, som kändes som regn som aldrig kom. Köpte en flaska med vatten för att åtminstone lätta på det hela.

På vägen hem så lyckades jag ta fel strassenbahn (de håller på och bygger om har därför andra linier än vanligt och det tänkte inte jag på) och jag hamnade helt fel. (man ska inte sätta sig på en strassenbahn och läsa böcker det första man gör, bättre att kolla om man åker rätt kanske) Efter att ha åkt buss och en strassenbahn till så var jag äntligen hemma.

Väl där hemma vaknade Maja och var alldeles förtvivlad. Hon hade fått för sig att vår promenad skulle ta oss till Farfar och Mormor (lite oklart vem hon eg menar) och var nu väldigt ledsen för att vi åter igen var hemma. I samma veva kom Micke med barnen. Han ringde på dörren eftersom nyckeln satt på insidan å då kan man inte öppna dörren utifrån. Maja reagerade direkt och sprang till dörren och ropade "nu kommer dom". Gissa hur besviken hon blev när hon såg att det bara var Pappa med syskonen som stod där.

Nåväl. Jag som alltjämt kände mig snurrig försökte trösta Maja och avleda henne. Hon köpte inte mina förklaringar att Farfar och Mormor bor långt borta men att de snart ska komma och hälsa på.

Storasyster kom till undsättning och lyckades göra Maja på bra humör igen.
Micke fick lov att åka iväg till jobbet igen (meningen var att han skulle jobba hemifrån men planerna ändrades.) och vi andra gjorde lunch.

Jag började känna mig sämre och sämre och nu hade jag en huvudvärk utan dess like. Det gjorde ont att prata, det gjorde ont att röra på huvudet och jag hade mest tunnelseende.

Ringde till Micke och berättade hur läget var. Bad honom att inte ta några omvägar hem för jag behövde gå och sova.
Efter att ha pratat med honom så la jag mig på soffan och sov av och till. Det var som i dvala, hade inte riktigt koll på vad som hände runt omkring mig.

Klockan 18 dök Micke upp.
Jag stöp i säng. Drog inte ens för gardinen.
Jag sov och sov.
Vaknade av att Micke gick och la sig strax före midnatt. Felix kom i samma veva till vår säng. Någon gång efter det så dök Maja upp.

Vaknade 3:33 och kunde inte riktigt somna om. Kände mig inte snurrig och hade inte heller ont i huvudet.

Läste lite i en bok.
Läste lite mer.
Läste ut boken.
Trångt i sängen. Ont i ryggen. Svårt att vända på sig med alla i sängen.

Ger upp och går och lägger mig på soffan i vardagsrummet.

Klockan tickar.
Klockan slår.
Klockan tickar högt.

Klockan sex gav jag upp helt och beslöt mig för att nu är det morgon.

Felix har vaknat och leker med bilar i vardagsrummet medan jag skriver.

Det blir nog en bra Maria Himmelsfärdsdag idag.

Vad gör vi nu då?

I dag är en sån där dag som inte sker så ofta.

Micke har tagit storbarnen till Kiga och ska sen hämta upp dem. Maja har inga aktiviteter så vi har inga tider att passa.

Alltså, drömläge.

Möjlighet att göra något trevligt med MajaPaja. Utan att behöva fundera på när vi ska komma tillbaka eller vara redo för att hämta upp på kiga.

Det värsta är att det är helt tomt. Har ingen ide alls. Det enda som poppar upp i huvudet är att det finns tvätt att ta hand om... Å hur kul är det eg?

Tålamod

Alltså, vilket tålamod man måste ha för att kunna överleva med barn.

Hur länge räcker det? Tar det aldrig slut?

Balkongsovarna

Nåja, nästan ensam blev jag...

Min eviga följeslagare Felix dök faktiskt INTE upp på hela natten. (detta har väl ev skett en gång tidigare).

Däremot så fanns både Maja och Cornelia (för ovanlighetens skull) i sängen och trängdes med mig.

Tre är ändå mindre än fyra så det fanns ganska så gott om plats.

Balkongsovning

Cornelia, Felix och Micke sover på balkongen i natt.
Hur coolt är inte det?

Nästan lika coolt är att jag har hela dubbelsängen själv!
Vi får väl se om det verkligen blir så.

Regndroppar

Phu, tur att jag brås på svärfar.

Han brukar säga att han aldrig blir blöt för att han är så smal att han kan zickzacka mellan regndropparna.

Precis så gjorde jag och barnen på väg från KIGA idag.

Tisdag

Sakta men säkert så går det mot sommarlov även för vår del. En vecka kvar på Kiga innan det är över med det evinnerliga pendlandet. Både skönt och sorgligt. Just nu kanske mest skönt...

Det är lite regngrått ute (20 grader dock) men mot eftermiddagen blir det nog fint.

Easy like Sundaymorning

Godmorgon!

Jag hann nästan inte uttala en önskan om fler besök innan halva september blev uppbokad, mer sånt!

Den här helgen är dock helt besöksfri och vi försöker att få till mer här hemma. Under lördagen så har vi varit på tippen med lite skrot, införskaffat plantor till trädgården, lämnat tillbaka en massa grejor på Ikea, köpt en hel massa nya saker på Ikea.
Tyvärr så hann vi inte greja så mycket med "bullriga" saker under lördagen. Så de får vänta tills på måndag.

Det är ju så att här i Bayern så lever man inte om (tex borrar, klipper gräs, spikar och slipar) utan det är; just det- helgdag.

Det tar ett tag att ställa om sig men sen är det ganska så skönt. Söndagar är familjedag då man umgås och tar det lugnt. Eller planterar om plantor och bakar bullar. ( Hint, hint ; Micke, om jag sätter plantorna med barnen, har du lust att baka bullar?!?!)

Nu mot plantorna!

Godmorgon

Natten har varit alldeles för kort och det finns ingen att skylla på.

Det var en väldigt trevlig Miniclubsträff på en restaurang i går. En sån där gapskrattarkväll där vi satt utomhus och åt megagod mat. Varmt och skönt var det i luften och sällskapet trevligt. Helt enkelt perfekt.

Klockan hann bli 12 innan jag var hemma och då frågade Micke om vi inte skulle se ett avsnitt av Prison Break. Eftersom det första avsnittet var lite tråkigt så kom vi fram till att vi behövde se ännu ett avsnitt.

Å då hann ju klockan bli halv två.

Jaja, sova får man göra när man dör!

Gamla mail

Det är lite konstigt att kolla och läsa mail som kom för flera månader sedan. Jag har två mailkonton; hotmail och t-online. I vanliga fall kollar jag båda,även om jag mest använder Hotmailkontot. Under tiden som vi inte har haft telefon och internet så har inte haft någon aning om vad som har hänt på t-online. Micke har kollat av och till mitt Hotmail från jobbet så den har jag haft en susning om.

Men inte T-online alltså.

Så idag har jag fått grattiskort på bröllopsdagen. (tack tack!)
Fått veta att vi ska få äta Lasagne. (gott var det)
Nya infobrev från kiga
Foton och förfrågningar om träffar.

Sorry alla som jag inte har svarat.
Jag visste helt enkelt inte.

Nu mot något som jag vet.

Middag med en massa miniclubbsföräldrar.
kram!

Nora, Snora, Pora, Tora, Lora

Hjälp mig! Vad rimmar på Nora? Vad är det som är så hemskt med att heta det? Har jag missat något?

http://www.aftonbladet.se/wendela/article5611898.ab (kolla bland kommentarerna)

Faschinerande

Att ett barn kan mer eller mindre vakna en morgon och inte vilja ha blöjor, varken på dagen eller natten. Och sen klara det galant! Coolt Maja!

Att det kan vara hur städat som helst, riktigt tipp topp och ändå se ut som värsta dumpen (nåja) efter bara en kvart.

Status

Cornelia kom igår hem från Kiga med magont och var väldigt frusen och trött. Hon somnade på soffan, vaknade då vi skulle iväg och handla. I bilen somnade hon igen och ändå hade hon inga problem att somna för natten... Inte riktigt normalt för den tjejen.

Hon har ingen feber eller något annat men ändå så har jag henne hemma från Kiga idag. Det är toppenväder och alla tre barnen är på bra humör.

Felix och Maja pysslar ihop raketer av blöjkartonger. Cornelia ritar och skriver ihop en sagobok.

Ganska så bra alltså.

Du..

Sa jag att Oktoberfesten börjar i September?

Vi vill ha mer besök!

Åk två betala för en!
Stockholm-Muenchen för toppenpriser!
Det får man ju inte missa!!!;)

klicka på texten så kommer du till SAS erbjudandet.

kvällens skörd

Sådärja,
nu går diskmaskinen och tvättmaskinen
Tvätt är ihopvikt
Sängarna är renbäddade
Alla leksaker upplockade

Funnet är en prinsessa, en törnrosakrona och en hund med stort huvud som inte tillhör familjen.

inte illa.

Luften gick ur

Sommarens andra besök hann nästan inte åka iväg innan ett tredje besök anmälde sig. Det blir inte förrän September som Mor och Far dyker upp så vi hinner iallafall tvätta och damsuga innan de kommer. Ni är hjärtligt välkomna!

Just tvätt och städ har varit väldigt undansatt under de senaste dagarna/veckan. Vi har ju varit i farten hela tiden och nästan bara vänt i dörren för nya utflykter.

En dag på Westbad,
En dag på stan/museeum,
Två underbara dagar på Legoland,
En dag med lek på vattenlekplats + grillning hos Nicole
och en dag på Therme Erding

Ni ser ju själva, vad hinner man förutom det?
(jo, en kigautflykt, ett barnkalas,en mega lampuppsättning och en avslutning på kiga)

Maja blev uthyrd under Legolanddagarna och Therme Erdingbesöket till Nicole och det var väldigt bra. Legoland är inte uppbyggt för familjer med mer än två barn. Så gott som alla åkatraktioner är för två personer och inte förrän du är ca 130 cm lång kan du åka själv. På Therme Erding så var inte Micke med och det är svårt nog att åka vattenrutschkanor och bubbla i thermalvatten med två halvstora barn när man är själv. Nu var jag ju inte själv utan hade både extra höger och vänster händer och ett par famnar att tillgå men det är självklart enklare med en vuxen per barn.

Från och med i går så har skolorna sommarlov och en del Kiga har stängt. Vårt Kiga har öppet till och med den 21 augusti så barnen kommer att få vara kvar där av och till. Micke har inte haft någon semester förutom nån dag i Sverige och en dag nu när vi har haft gäster.

Blir grymt avundsjuk på alla familjer som har veckor av ledighet tillsammans. Det är Augusti nu och vi har fortfarande inte haft någon riktig semester. Nu har ju alla aktiviteter avslutats så det blir ju som någon sorts semester fram till den 8 sep då Maja och Felix ska skolas in på nya Kiga och den 15 sep då C börjar skolan.

Det är lite konstigt det här med de olika sommarloven i Sverige-Tyskland. I Sverige börjar man skolan och här så är de äntligen ledig från densamma. Nåja, vi har åtminstone långt kvar innan sommarvärmen är över.

Nä, nu är det dags att röja lite!
kram!

När man minst anar det

Vi har kämpat med att få tag på boende vid Legoland. Vridit och vänt på alla lösningar. Det har sett nattsvart ut.

Å så bara rasslar det till.
Boende är fixat
Transporten är fixad
Biljetterna är fixade

Snart åker vi!

Inget ont...

Wow vilken dag!

Micke är ju i Amsterdam och det innebär att jag måste ta barnen till och från Kiga. Har man dessutom miniclub som börjar kl nio så är det tightare än vanligt. Å naturligtvis så spöregnar det.

Regnet gjorde att det var fler på vägarna och därför grymma bilköer. Köerna gjorde att det var svårare att få en bra parkeringsplats vid Kiga. En dålig parkeringsplats ( dvs långt ifrån) gjorde att det svårt att vara i god tid för avlämning och vidare färd till Minicluben.

Minicluben var i fullgång när vi kom dit men det var iallafall trevligt. Sen var det att ta ubahn till bilen och sen åka hemmåt i bilen. Väl hemma så var det dags för lunch och direkt efter det, ja gissa... Var det dags att sätta sig i bilen för att hämta x och C från Kiga.

Maja somnade i bilen.

C lämnas hos Hannah och vi åker vidare till den nya Kindergarten för inskrivningsamtal.

Jag hälsar på föreståndaren och när det blir tal om att skriva in barnens tider ( kl 8,30-12 ) så frågade jag försiktigt om det verkligen inte gick att ha längre dagar och framför allt över lunch.

Jodå, sa föreståndaren, det har fallit bort ett par barn så det finns lediga platser på 8-14 tiderna.

Fatta! Det är ju värt hela denna virriga dag att få ett sådant besked!

Om jag har barntillsyn för åtminstone två av barnen så finns det ju en chans att jobba. Att få till det med nått jobb fram till tolv utan mat vet jag inte hur jag skulle få till.

Hurra hurra! Det blir kanske inte en så tokig höst iallafall!

(Fast KlippÅsa kanske vänder i dörren när hon kommer hit... för jag har verkligen inte hunnit med nått här hemma.. Hon och familjen får nog ta på sig ögonbindel i ett par dar...)

Måndag som är tisdag.

Våra gäster åkte iväg och det blev så tyst och tråkigt.
Barnen undrar när Julia kommer tillbaka och det undrar jag med. Hoppas att vi kan få till något i samband med lilla...systers (blir det nog, har jag bestämt) födelse. Men det är alldeles för långt dit... Vänta nu, det är alltså JULIAS lillasyster, ingen annans om nån nu råkade tro det!;)

Underbart besök har vi iallafall haft och vi fick ihop två hela "Tina och Mia" datar utan barn och män! Det ni, det är inte alltid så lätt att få ihop! Inte för att det är fel på våra barn eller män men Mia är min Mia!

Micke i Amsterdam fram tills på torsdag och våra nästa gäster dyker upp i kväll. Det är KlippÅsa med familj och det ska bli hur kul som helst.
Legoland står på tapeten och det i hela två dagar.

Det är lite konstigt att ha dator och telefon. Vi hoppar varje gång telefonen ringer och så söker, söker, söker vi den enländiga telefonluren. Får nog hitta på nått system på var den ska vara.

Lyx är det iallafall att kunna göra sig hörd och kunna kolla upp saker på nätet.

Viktigt meddelade

Kort och gott!

Vi har fått Internet och Telefon!!!!

På plats i Vännfors

Det är inte roligt att inte att ha tillgång till varken telefon eller internet.
Får hoppas att det finns tillgängligt när vi kommer hem från Sverigeresan.

Jag och Maja befinner oss i Vännfors sen kl sex imorse. Vi har åkt natt-tåg efter att ha landat på Arlanda. Cornelia och Felix sitter i en bil tillsammans med Ralf och Nicole och deras barn och beräknas att dyka upp här i morgon... kanske...

Lugnt och skönt är det iallfall.
Och kallt.

Det blir bra det här.

Hej och hå

Micke har tagit ledigt idag och jag har trollat bort Maja till Ilona, C och X är på KIGA och förbereder för eftermiddagens KIGAfest.

Tanken är den att helt tömma lägenheten idag. Åtminstone övervåningen för där ska det målas i helgen. Egentligen så ska nedervåningen oxå målas, men det gör vi själva så det är ingen panik om nått står kvar. I detta land är det ju så att man ska måla om lägenheten innan man lämnar (om man inte har kommit överens om nått annat.) över till nästa hyresgäst.

Vardagsrummet är ju väldigt högt i tak så det rummet och hallen har vi lejt bort till en pappa på KIGA som råkar vara målarnisse.

Kylskåpet står fortfarande här... Vi är väldigt osäkra på vad vi ska göra med det, så vi låter det bara stå här och skjuter på beslutet så länge det går. Det passar inte riktigt in i huset och det är nästan för fint att ha i källaren för partytillfällen.
Tål att tänkas på.

Näe,nu är det slut på rasten,
mot kartongerna!

Flytt

Idag är jag i lägenheten för första gången sen i fredags då vi flyttade de mesta grejorna.

Det är tokstökigt och rörigt här. lite grejer här, lite grejor där. En hel garderob som inte är tömd. En matta, äpplen, kritor och en massa andra saker.

Jag är här medan jag väntar på att det ska bli dags att hämta C och X från Kindergarten för att sen ta C till Musikskolan. Maja sover i barnvagnen på nedervåningen.

Det är aningen körigt att bo på ett ställe och ha KIGA på ett annat. Idag är dag två och vi lär oss mer och mer efterhand om hur vi ska lägga upp det på bästa sätt.

Fast allt lär väl rasera nästa vecka då Micke ska till England i 4 dagar.

jaja.

Huset är fantastiskt.
Det är underbart att ha en trädgård. Särskilt när det är 30 grader i skuggan.
Vi har gott om plats och det kommer att bli jättebra. (särskilt när vi har telefon och dator igen)

Men det luktar inte "hemma".
Inte som här i den svinvarma, röriga lägenheten.
Här där det känns och luktar som hemma.

D-day

Jaha, så är dagen D här.

Det ösregnar.

Sista natten

Det är konstigt (va, har jag prickar igen?) att tänka att det har är sista natten som vi sover i den här lägenheten.

Det kommer att bli annorlunda.
Men annorlunda är inte dåligt.
bara annorlunda.

Snart sa

Onsdagmorgon och det ar bara tva ganger till att sova tills vi ska flytta. ( C raknar ner varje morgon)

Det ar 30 grader varmt, det ar kaos i hela lagenheten, tre barn som helst vill vara ute (fast just nu ar de pa KIGA) och sa ar det det dar med dopet i morgon...

Jag har fortfarande inte forlikat mig med tanken att vi snart inte bor har. MEN ingen ar mer tacksam an jag att vi snart slipper den har varmen i lagenheten. Det gar ju inte att funka normalt, man vill inte gora nagonting, inte laga mat (da blir det ju annu varmare) inte leka, inte lasa inte nat alls, Bara ga ut. Visst kan man gora det men det ar svart att hinna med nagot annat om man ar ute i en park hela dagen. Sommaren ar lang har sa det finns manga heta dagar.


Gud forbjude att det blir lika varmt i huset! Tank om det skulle vara sa, usch, jag ryser bara av att tanka pa det. Ah, det KAN inte bli lika varmt. Da flyttar jag till Umea och tittar inte tillbaka en endaste sekund... eller natt.

appropa Umea. Det ar ju snart dags for nasta Sverigetripp och da till Umea ar det tankt. Det ar bara det att jag inte bokat inrikesbiljetterna annu... Det ser lovande ut for Micke att komma med, atminstone en svang. Han ska namligen (antagligen) jobba i Stockholm just fore Midsommar och det passar ju bra. Det borde innebara att han kommer upp till Umea atminstone over Midsommar och sen far vi se. Det hela beror pa hur det gar med lagenheten och renoveringen av den. Vi ger jarnet och gor vad vi kan for att han ska kunna folja med men annu vet vi inte utgangen.

Nu ska jag ga och rulla ner ett par flyttkartonger till bilen. Micke kommer hem i kvall fran ett par dagar i Stockholm sa vi ska kora nagra kartonger i kvall.
Sakta men sakert...

Sommar sommar

Jag alskar att sommaren ar har.

Att fa klader pa barnen gar i ett hujj!

Underbart!!!

Orngott

Om man har en hel flyttkartong med Orngott,
har man for manga da?

Sjuttonde Maj

Fatta vilken fest det lar vara i Norge idag!

Grattis, det var ni varda!

Har rostade vi pa

Malena (maste gora var plikt)
Norge-jag
Island-Micke

Jag har sett ESC i Stockholm och i Kopenhamn.
Visst ar Oslo nasta anhalt?

Snart smaller det

Festivalen har inte ens borjat
och tararna rinner redan.

Tyskarna har ett forfestprogram med gaster som sjunger olika hitar fran Esc-historien.

Nar da Guildo Horn ( sjong for Tyskland 1998, Guildo hat euch lieb) kommer fram pa scenen sa borjar tonerna till Moskau, den stora hiten ( atminstone i det Friesiska hemmet, men vi sjong Oscar istallet for Moskau) fran Dschinghis Kahn.


SKITBRA!!!
Det ar stapals overallt och ja, tararna rann och rann. Det hander inte ofta men nar det ar sa har bra sa kan man inte lata bli.

Senare var en intervju med de tyska artisterna och de verkar vara sympatiska och inte sa sliskiga som jag har uppfattat dem. Laten svanger rejalt iallafall.

Nu borjar harligheten!

Titta och rosta!

Flytt

Att flytta ar overskattat.
Grymt mycket att linda in och packa i lador.
MEN en hel del rensas ut och slangs och det ska man inte underskatta.

Vi ar tacksamma for vi "slipper"hjalp fran sma barnfingrar.
C ar hos Lillith, X och VW ar hos Ralf och Valentin som ar ensamma i helgen medan Nicole forlustar sig pa nan atertraff fran skolan.

Ikvall ar det ESC-final, tralla lalla la!

Vem ar din favorit?

Galet hog volym

AC DC spelar i stan.

Det hors tydligt i var lagenhet.
Det trots att konserten ar en bra bit harifran (Olympia stadium, inomhus)

Om man oppnar dorren till balkongen kan man sjunga med i Highway to hell.

Hoppas att konsertpubliken har oronproppar, annars lar de aldrig hora nagot mer.

efter halvfinal 2

Har inte hort alla latar,

Men av de tva ganger som jag har hort det tyska bidraget sa har jag trallat med. Den ar inte sa tokig iallafall... Fa se hur de levererar pa lordag. Att Marilyn Mansons ex fru ska vara med pa scenen kan ev skjalpa det hela... Eller hjalpa... Vi far val se.

Norges lat gillar jag. Killen ar en go gut med glimten i ogat. Lite som nar Brainstorm sjong for Lattland ca ar 2000. Dock inte med samma galna dans.

Men som sagt, jag har inte hort alla annu, annu mindre sett.

Far se pa inspelningen i kvall nar jag ska vika mansterberget med tvatt.

Vem skulle du ge en rost till?

Schande!

Alltsa, min laptop gick inte att radda.Hardisken har dott och med den forsvann prickarna. Naja, ni far val anstranga er lite!

I kvall ar det forsta delfinalen till melodifestivalen. Jag har tur och det sands sa att jag kan se det.

Om ni minns hur det var forra aret sa sandes den ju inte i direktsandning har hos oss. Den sandes kl 01 efter att den hade varit... Bla, ma jag saga. Den gangen raddades jag av turkisk tv som sande direkt.

Tyvarr har turkiska kanalen forsvunnit sa jag far val halla mig till reprisen av den andra delfinalen (den pa torsdag), for den visas inte live. Det har inte funkat sa bra att se via natet sa jag tror inte ens att jag provar.

Fattar de inte att alla delar av melodifestivalen ar intressant?
JAG vill se!!!!

Svaltande barn

Forst tomatsoppa med pasta i.
Till det ungsbakat brod
Sen en rejal glass
Barnen var anda inte matta...
Raskt slukade de 6 st fiskpinnar var.

Undra om det tar stopp nu?

Skönt

Japp, så var det klart!

Ett trevligt par tar över vår lägenhet i början av juli.
De ville köpa vårt kylskåp... Ska de få det?

Skinande blankt.

Nu har andra omgången av intressenter varit här och tittat på vår lägenhet. Det är mycket Oo och Aa som hörs och flera har varit väldigt intresserad. Jag förstår dem. Det ÄR en häftig lägenhet (även om den är väldigt svårmöblerad) och vi var likadana när vi först tittade på den.

I helgen gjorde vi en stor röjning här hemma och det ser riktigt fint ut. Men det är ju så ruskigt svårt att hålla efter! Barnen hinner ju röja ut allt på ett par sekunder å så får man börja om igen. Att vi sen ligger rejält efter med tvätten (eftersom tvättmaskinen gick sönder) gör ju oxå sitt.

Nåväl, man får försöka att vara mycket utomhus...

Jag ska dock rymma i eftermiddag och jobba lite. Det är Butiken (alltså, inte HM utan Svenskbutiken) där jag har jobbat som ska ha utförsäljning av lagret på to,fre och lördag. Ska bli kul att träffa Åse igen och att prata om planerna för den nya butiken som har tänkt att öppna till hösten.

Bra är det att vädret har blivit bättre. Solen skiner och det är inte så kallt som de senaste dagarna.

Allt går sönder på en och samma gång.

Tror ni inte att min bärbara dator har lagt av...
Vi har just fått i gång tvättmaskinen (fatta vad mycket tvätt det blir på en vecka) och så händer det här.

Micke håller på att kolla upp vad som kan vara fel på den bärbara och om det ev går på garantin. Det är ju andra gången som den datorn lägger av så vi får väl se.

Annars så finns det egentligen inte så mycket tid framför datorn.

Hela helgen har vi varit i huset och målat och donat. Barnen har varit hos Ralf och Nicole mer eller mindre hela tiden. Det är så coolt med Ralf och Nicole, de drar sig inte för att göra en utflykt med alla sju barnen... Jag skulle fundera både en och femton gånger innan jag skulle dra igång något sådant. Nåväl, de åkte iväg och fångat grodyngel till stortjejernas förtjusing. Jag och Micke tränar på att säga det tyska ordet för grodyngel (som är typ quaulkvappen, haha näe så stavas det inte men det låter typ så) och jag kan berätta att det är grymt mycket svårare än att säga ekorre på samma språk.

Mäklaren har varit här idag och tagit kort på lägenheten och lade idag ut lägenheten på nätet. Imorgon ska det komma två intressenter!! Här går det undan vill jag säga.
Hoppas att det går fort att hitta någon till lägenheten så att det inte "ränner" så många här för att titta. Då måste vi ju ha det så fint hela tiden... ;)

Nåväl, nu ska jag göra lite dataärenden och sen är det dags att sova.
Puss på er!

Målning och födelsedagar

Idag fyller Linda och Åke år, Grattis!

Å idag åker min lillasyster till New york, jag vill oxå! Ha en bra resa!

Raringarna Ralf och Nicole har haft våra barn hela dagen och sen bjöd de oss på grillning till middag.

Jag och Micke har legat på en filt i en park och läst böcker.... NOT!!

Näe, vi har målat Cornelias, gästernas och vårt sovrum i nya huset. Riktigt bra har det gått och vi kan nog börja att flytta in lite saker till nästa helg.

Imorgon ska vi ta itu med köket som även det behöver lite färg (hm... vitt..) och sen ska vi rengöra diverse skåp som vi har köpt av de gamla hyresgästerna.

Tack gode gud för Ralf och Nicole som gör det möjligt för oss att få iordning!

The naked truth...

Igår kväll så gick det ju i Shanghais tecken. Jag fick faktiskt spela hela cd på hög volym utan att ett endaste barn klagade. Alla barnen fick jag i säng och vid tio dök Micke upp. En trevlig kväll hade vi innan det var dags att gå till sängs.

Kl 02.23 vaknade jag av att det ljöd en signal. Jag är inte så vaken vid den tiden så jag fattade inte vad som lät. Funderade om det var nått som tjejerna hade med sig som börjat låta. Jag gick upp för att kolla och då hördes signalen igen. Nu började jag att förstå att det var dörrklockan som ringde. Alltså, den klocka som ringer på lägenhetsdörren, inte nere vid brevlådorna som man måste ringa på för att komma in i själva huset.

När det ringer på dörren vid den tiden är det Micke som får rycka in. Han hade oxå hört signalen och hoppade upp när jag sa till. Han gick till dörren och sa ett högt hallo men ingen svarade. Micke öppnade dörren och där ute i mörkret står en hukande naken granne som försöker att skyla sig med reklamblad!

Micke som öppnar i bara kallingarna och utan glasögon säger hej och grannen säger att han har ett problem. ojoj, vad kan det vara?!?! ;)

(hahaa, det är ju helt galet det här!)

Grannen har gått (naken!) i sömnen och vaknat av att lägenhetsdörren bakom honom stängs.

Förskräckt och fundersam om hur han ska lösa det här så vankar han av och an i korridoren vid våra dörrar. Han kommer iallafall på att han kanske ska skyla sig lite så han smyger ner för fyra trappor för att kolla om det ligger någon tidning i pappersinsamlingslådan som står vid brevlådorna.

Sen var det där lilla problemet att komma in i lägenheten...Ska man ringa på hos någon som man knappt känner? Eller är det bättre att springa till polisstationen som ligger här efter gatan?

Vår granne är i vår ålder, alltid propert klädd, alltid trevlig. Han har bott här i ca två år och vi har inte haft mycket att göra med honom. Micke och jag har pratat med honom ett par gånger när vi har stött på varandra i hissen och grannen brukar ta hand om vår post när vi är borta ett längre tag. Men ni hör ju, vi vet inte ens hans namn. (well, efter i natt vet vi men inte före nattens händelse)

Nåväl. Micke erbjuder grannen att komma in och att få låna ett par kalsonger. Grannen upprepar "att det här är väldigt pinsamt" och att han är väldigt tacksam för Mickes hjälp. Grannen får oxå låna en telefon för att ringa till sina föräldrar som bor här i Munchen. Grannen förklarar för dem vad som har hänt och ber dem komma med en extra nyckel.

Eftersom det kommer att ta ett tag så säger Micke att de kan ju gå upp i vardagsrummet och vänta. Upp för trappen går de två kalsongklädda killarna.

Själv ligger och jag i sängen och "tjuvlyssnar". Det är nästan inget som jag hör av deras samtal och jag fattar inte vem som har kommit in i lägenheten. Det är inget högljutt så jag är inte rädd för att det ska vara något galet och det känns bra. När Micke kommer och hämtar sina glasögon så passar han på och berättar vem det är men han säger inte vad som har hänt.

Den stackars grannen får ett glas vatten av Micke och så sitter de i soffan och pratar i en halvtimme tills hans föräldrar ringer på dörren.

Micke öppnar dörren och släpper in grannens föräldrar. Fortfarande klädd i kalsonger...

Grannen tackar en miljon gånger och erbjuder sig att hjälpa till vid vår flytt och går sedan iväg till sitt.

Micke går upp till mig och berättar vad som har hänt. Där ligger vi och fnissar och blir lite hög av galenskapen. Jag tycker att det är helt galet att Micke inte erbjudit grannen en t-shirt eller liknande. Micke tyckte att det räckte med kallingar för att grannen kunde ju inte vara mer klädd än vad han själv var...;) Det tar minst en timme innan vi är så pass coola att vi kan sova igen.

Har jag nämt vad grannen har för yrke? Han är domare.

Vad hade hänt om han hade beslutat sig för att gå ner till polisstaionen? Hade det hela hamnat i pressen? Hade han blivit utskrattad av polisen i all evighet? Och vad hade hänt om han hade träffat någon när han gick ner för trappen i jakt på skylande reklamblad? Och vad hade hänt om alla fem barnen hade vaknat när han ringde på dörren? (Maja brukar vakna på en gång när det händer nått oväntat och hon vaknar gråtandes och ger sig oftast inte förrän åtminstone Felix har vaknat).

Om grannen hade varit onykter så hade det hela inte varit så konstigt. Eller om han hade haft en tjej som typ slängt ut honom. Men nu gick en prydlig domare , naken, i sömnen och låste sig ute...

Sånt här händer inte... -med undantag för Mr Bean (...Rowan...är du intresserad av ett nytt manus??)