måndag, oktober 22, 2012

Långt mellan gångerna.

Rutigt så långt ögat kan nå.


Av någon anledning så är det svårt att få tiden att räcka till att blogga när Micke är hemma. Nu har Micke åkt iväg till Paris under ett par dagar och även om det innebär en hel del extra jobb så får jag ändå väldigt mycket gjort, sånt där som man inte hinner i vanliga fall.

Som att sitta vid datorn...;)

Just nu sitter jag och väntar på att det ska bli dags att hämta upp Maja och fem av hennes kompisar från KiGA. De går alla sista året på KiGA och då får man extra tyskundervisning om man har utländskbakgrund. Det tycker jag är toppen men det är lite joxigt eftersom föräldrarna måste ansvara för det hela och hämta och lämna på skolan där undervisningen är. Vi föräldrar har pratat ihop oss så att inte alla föräldrar måste lämna/hämta samtidigt. Och det är alltså min tur idag.

Sen sist jag skrev så har vi haft storbesök. Pappa Ludwig, Moster Kerstin och Syster Emma kom alla hit i början av Oktober. Vilka dagar vi hade! Megafint väder med 25+ och strålande sol. Väldigt, väldigt roligt med många skratt. Precis som förra året så råkade deras besök infalla precis när Micke var i Usa under två veckor. Han hann iallafall med ett par dagar med gänget innan de packade sina kappsäckar fulla med korvar och köksprylar och reste hem.

Ett av de viktigaste aktiviteterna under deras besök var Oktoberfesten. Det hela grundades med inköp av passande outfit (Pappa bar lederhosen för första gången på typ 50 år) och sen trollade jag bort alla barnen till vänner och bekanta så att vi skulle kunna gå på Wiesen i lugn och ro. ÅTTA timmar blev det där och oj vad roligt vi hade det! Så många skratt och solen sken i kapp med oss.

 På hemvägen  när vi åkte med Strassenbahn så träffade vi en Holländska som hörde att vi pratade svenska och som började prata med oss. Det visade sig att hon hade varit i Sverige och studerat under våren och gissa vad överraskade alla i sällskapet blev när hon berättade att hon studerat i UMEÅ av alla ställen.

 




 En sådan här dag skulle man lätt kunna göra om!