torsdag, mars 12, 2009

Skrattar gudarna åt mig?

Micke lämnade barnen i morse på KIGA och passade på att berätta att barnen skulle sluta.
Jag ville inte göra det för jag är osäker om jag skulle kunna tala om saken utan att gråta.

Det är helt galet just nu, jag gråter för det allra minsta och idag är det värre än på länge. (kan ju ha nått med att göra att natten inte har varit alltför bra och det fattas sömn...)

Hela dagen här hemma med Maja så har jag försökt att förbereda mig för att hämta C och X på KIGA och att inte börja gråta ifall någon skulle fråga ang vår flytt.

Tog en promenad före upphämtandet för att få luft och kraft att fixa det hela. Maja hann somna i vagen så det såg lovande ut.

Just innaför dörren på KIGA finns anslag om nyheter och just idag fanns det att läsa att vår favoritfröken ska sluta.

Mer behövdes inte.

Klart att tårarna började att rinna då.


(Får väl hoppas att favoritfröken flyttar till Laim dit vi flyttar.)

2 kommentarer:

  1. Kram, allt kommer att bli bra till slut.

    SvaraRadera
  2. Visst blir det lite lättare att lämna det gamla när favvisfröken slutar. Så var det för oss som skulle gå från förskola till förskoleklass. Bästa fröken på förskolan skulle få barn och vara föräldraledig precis lagom till vår dotters avslutning. Jag snyftade hejvilt också precis när som helst när jag tänkte på att vi skulle sluta. Nu, mer än ett halvår senare är allt det nya toppen istället och vi har fått goa kloka nya människor runt våra barn. Det känns bra.
    Stora kramar från Maria

    SvaraRadera

Jag vill säga: