Gangnam style the Fries way

Maja (indisk prinsessa i orange kjol) och Felix (cowboy långt till höger) 

gör  Gagnam style till sin.

Durch den Monsun

Tokio Hotel - Durch Den Monsun on MUZU.TV.


Manga ar sedan den här kom men fortfarande är den väldigt bra. Coolt att kunna skriva sadana latar nar man är sa ung. Gillar att de har kört sin grej hela vägen.  Tvillingarna Bill och Tom är just nu i juryn pa tyska Idol.  Killarna är väldigt snacksaliga sa det ska bli spannande att se vad de hittar pa.

Nur noch kurz die Welt retten

Jag, Cornelia och Charlie är hundvakt hemma hos Felixs klasskompis Leon. Leon firar idag sin födelsedag och hela hans familj är med pa kalaset sa vi har fatt äran att passa pa deras valp Loui som är 4,5 manader. Micke är ju allergisk och vi vill inte chansa sa darför kan vi inte passa pa hunden hemma hos oss. Loui är en Papillon och han och Charlie gillar att busa med varandra.

Just nu ligger Charlie i mitt knä och Loui ligger utslagen i sin korg. Cornelia gör sina läxor och jag fryser.  Att alla tyskar ska ha det sa ruskigt kallt hemma hos sig! Brukar ta med mig extra tröja och sockar men det glömde jag helt idag.

Vi har massor av snö sen ett par dagar och inte en endaste gang har vi haft möjlighet att aka kälke. Tidigast pa söndag har vi möjlighet men inte ens da har vi sa mycket tid. Det är nämligen Faschingfest med maskerad i den sportförening som barnen är med i. Det ska bli kul att ga pa festen. Cornelia och Maja har planer att klä ut sig till Indiska dansare. Vi hittade en pase med kläder som Micke köpte till barnen när han var där för natt ar sedan. Av nagon anledning har vi glömt bort den pasen och nu när den dök upp i faschingtider sa blev det ganska sa givet vilket tema barnen skulle satsa pa. Felix vet jag inte riktigt vad han har tänkt sig men det blir nog nagot bra.

Nu hojtar Cornelia att hon är hungrig sa vi ska ta hundarna ut pa en sväng och ga till affären och köpa ett par frallor för gofika.

Hej sa länge!

En av dagens favoritlatar, har i liveversion:




(lat nr tva kommer efter var promenad)

Who let the dogs out?

Efter många om och men så har familjen utökats med en liten Charlie. Charlie är en svensk dvärgpudel som är släkt med Dennis. Vi hämtade honom när vi var på höstlov i Sverige och det gick väldigt bra att flyga med honom till München. Det till trots att vi flög från Umeå till Stockholm och sen vidare mot Köpenhamn och sen äntligen till München.

Cornelia med Charlie hemma hos uppfödarna.

Vi har pratat om att skaffa hund under det senaste året men utan att riktigt komma till skott. Så ringer Moster Kerstin och berättar att det finns valpar hos den uppfödare där som vi köpte Dennis. 

Valparna visade sig vara levernasklara precis i samma veva som vi skulle åka till Sverige. Sen var inte alla valparna tingade så det fanns helt plötsligt en möjlighet för oss att ta med oss en liten lurvig hem till München. 

Väldigt mycket behövde dock stämma innan vi kunde säga ja till en valp. Dels så måste ju alla papper vara i ordning för att kunna ta honom utomlands sen så behövdes ju en plats i kabinen på flygen. Där räckte det med att det inte fanns plats på ett av flygen så skulle vi inte kunna ta med honom alls.

Konstigt nog så funkade allt som vi kollade upp inför resan. Det fanns platser på flyget, hunden hann få ett hundpass, bli chippad och vi beslöt oss för att tacka ja till en valp.

Gissa om barnen var överlyckliga!?!?

Vi valde den största och lugnaste av valparna. Han heter Thomsten´s  flying red sky och vi blev alla förtjusta i namnet Sky. Trots det så beslöt vi oss för att kalla valpen för Charlie, det är verkligen så han ser ut att heta. 

Nu har Charlie bott hos oss i ett par veckor och vi har nästan slutat att kalla honom för Dennis... Första tiden var det hopplöst att säga rätt namn. Men kärt barn har många namn..;)

Det ett himla ståhej när vi är ute och går med honom. Han är ju ruskigt go och många kommer fram och vill klappa och prata med honom.. Barnen har varit toppen och hjälper verkligen till. Självklart är det jag och Micke som har huvudansvaret men det är ingen som tvekar att hjälpa till när vi ber om det. 

Trots att vi har haft hund förut så är man lite ringrostig på det här med valp. Det är att läsa böcker igen  för att bli lite uppdaterad på ämnet. Riktigt, riktigt roligt är det och hela familjen njuter av det lilla livet.

Långt mellan gångerna.

Rutigt så långt ögat kan nå.

Av någon anledning så är det svårt att få tiden att räcka till att blogga när Micke är hemma. Nu har Micke åkt iväg till Paris under ett par dagar och även om det innebär en hel del extra jobb så får jag ändå väldigt mycket gjort, sånt där som man inte hinner i vanliga fall.

Som att sitta vid datorn...;)

Just nu sitter jag och väntar på att det ska bli dags att hämta upp Maja och fem av hennes kompisar från KiGA. De går alla sista året på KiGA och då får man extra tyskundervisning om man har utländskbakgrund. Det tycker jag är toppen men det är lite joxigt eftersom föräldrarna måste ansvara för det hela och hämta och lämna på skolan där undervisningen är. Vi föräldrar har pratat ihop oss så att inte alla föräldrar måste lämna/hämta samtidigt. Och det är alltså min tur idag.

Sen sist jag skrev så har vi haft storbesök. Pappa Ludwig, Moster Kerstin och Syster Emma kom alla hit i början av Oktober. Vilka dagar vi hade! Megafint väder med 25+ och strålande sol. Väldigt, väldigt roligt med många skratt. Precis som förra året så råkade deras besök infalla precis när Micke var i Usa under två veckor. Han hann iallafall med ett par dagar med gänget innan de packade sina kappsäckar fulla med korvar och köksprylar och reste hem.

Ett av de viktigaste aktiviteterna under deras besök var Oktoberfesten. Det hela grundades med inköp av passande outfit (Pappa bar lederhosen för första gången på typ 50 år) och sen trollade jag bort alla barnen till vänner och bekanta så att vi skulle kunna gå på Wiesen i lugn och ro. ÅTTA timmar blev det där och oj vad roligt vi hade det! Så många skratt och solen sken i kapp med oss.

 På hemvägen  när vi åkte med Strassenbahn så träffade vi en Holländska som hörde att vi pratade svenska och som började prata med oss. Det visade sig att hon hade varit i Sverige och studerat under våren och gissa vad överraskade alla i sällskapet blev när hon berättade att hon studerat i UMEÅ av alla ställen.

 

 En sådan här dag skulle man lätt kunna göra om!

Drömma går ju alltid :)

Det är nu fredag och en hel vecka har gått sen Micke och barnen åkte iväg. Det är ruskigt tomt utan dem och jag längtar efter dem alla fyra. Men samtidigt så är jag jätte,jätteglad över att de har åkt iväg. Barnen får uppleva en massa svenskhet och får massor av tid med nära och kära. Micke har ju inte ens haft något mission därborta utan bara varit ledig och bara det är väldigt värdefullt.

 TID. -att göra ingenting, att prata, spela spel, äta tillsammans och sova ut i sängen.

Att barnen fått träffa älskade Dennis igen (åh vilket tjat det kommer att bli om en hund när de kommer hem. Det blir det alltid.) var väldigt otippat. Lill/Storkillen är väldigt skröplig och det har varit ett par varv som det inte har varit bra med honom. Men gång på gång så repar han sig och visar sig från sin bästa sida. Tråkigt men sant så tror jag inte att vi kommer att få träffa honom en gång till. Väldigt liten chans. Dennis är gammal (han har just fyllt 15 år! ) och vi har haft många fina år med honom. Både under åren hemma hos oss och hos bästa tänkbara Moster.

Puss till både fam Forsmark (å alla grannarna som verkligen har varit med Dennis under de här åren) och till Dennis själv!

Det har dock varit en väldigt bra vecka här hemma. Har jobbat en massa och är inte riktigt vän med att jobba så tidigt på morgonen. (jag börjar kl 06:00) Jag har inga problem att stiga upp (04:20) utan mitt problem är att gå och lägga mig i en vettig tid.(helst inte senare än 22:00) Det är ju liksom på kvällen som jag kommer igång och det är ju då som allt händer. Nu kan jag ju inte ens skylla på att jag måste lägga barn eller dyl, jag är trög ändå å kommer oftast för sent i säng (23-24:00). Å det är inte bra....

I kväll är sista tidiga kvällen och sen så jobbar jag ett varv i morgon och sen är det "långsemester" för mig! Två veckor ledigt, ända fram till att skolorna börjar igen.

Under ledigheten vill jag:

      -Ströva runt i en by/stad/håla/park och utforska omgivningen utan att ha något egentligt mål.

      (Här är Cornelia i Peschiera som ligger vid Gardasjön)

 -Göra roliga saker på en nöjespark. 

Vi har inga årskort på Legoland längre så nu är det dags att upptäcka något nytt!  

Här på Gardaland i Italien

 -Upptäcksfärder i gränder.

 Här i Brenzone, vid Gardasjön.

(hit ska jag åka tillbaka någon gång och bo

 på ett Bed and Breakfastställe som vi hittade i gränderna.

Urmysigt!)

 -Prova på nya saker!

Här är vi hela familjen på en klätteräventyrsbana i Sydtirol

 -Se det stora i det lilla.

Här alperna i Villnösser Tal

- Gofika med bästaste vännerna. 

(Kan vara nååååågot svårt för ni är ruskans långt härifrån allihopa men vi kanske kan Skypefika? )

Som när Mia var här i Juli och vi satt i trädgården där hemma.

-Precis hinna under tak innan regnet öser ner!

Cornelia, Ellen, Lotta och Wilmer sitter och äter och tittar fascinerat på ösregnet som började precis när vi satte oss för att äta och slutade i samma sekund som vi var klara.

 Fred Rai Western City

                                                                                 
                      

 

-Bada!!!!

Maja, Cornelia, Felix och Felixs klasskompis Leonie svalkar sig

i den lilla fontänen vid Schloss Nymphenburg

-Sova gott och länge

Hairy Scary Larry

Maken till reaktion på min nya frisyr har jag aldrig varit med om. Minst 5 pers på jobbet har kommit fram och berömt mitt hår. Nästan alla tror att jag har blekt håret mer... hahha!