ESC-året. Part one

Jag hade ju skrivit en hel radda om århundrandets upplevelse men så försvann nästan allt. Att få tid att sätta sig ner igen har inte varit lätt men jag passar på nu när barnen myser med Micke framför en film.

Suddig paparazzibild på Eric Saade, dagen efter hans vinst i svenska finalen. jisses vad glad han var!

Det här året har verkligen gått i Schlagertema. I vanliga fall så kan jag inte se de svenska uttagningarna via nätet (det har bara hackat, det har varit osynk och då avstår jag hellre) utan har fått vänta tills min favoritbror har skickat mig inspelade dvdfilmer med delfinalerna. Självklart har jag läst div på nätet har ganska så bra koll på vem som har gått vidare osv men det är ju inte samma sak som att se det. Ska jag vara riktigt ärlig så tar det ju sin lilla tid att se delfinalerna så jag har mest bara sett låtarna och lite av mellanakterna. (big mistake)

Men så kom detta år. Som av någon anledning ville visa delfinalerna på nätet för mig och varje lördag så har jag suttit klistrad vid datorn. När klockan har börjat att närma sig åtta så har har han fått ta över de barn som ännu inte hade hamnat i säng. Jag har avsagt mig allt ansvar för de närmaste två timmarna... Vad som har varit extra roligt är att samtidigt som jag har sett delfinalen så har jag chattat via Facebook med alla som har varit intresserad av tävlingen. Det har varit ett järngäng (KlippÅsa! Ralle! Moster!) och lite olika gästspelare och det har varit sååå roligt att få göra det här tillsammans med mina vänner. Jag har riktigt sett fram emot lördagarna för att få fortsätta det livsviktiga snacket om låtarna, kläderna och mellansnacket.

När det var dags för svenska finalen så skulle jag befinna mig i Stockholm och fick med mig ett gäng för att se på genrepet i Globen. Jag gillar att gå på genrepen för de som har sett mig när det vankas festival vet att jag inte vill missa något. Inte ett endaste litet felsteg vill jag missa och mellansnacket är nästan lika viktigt som låtarna. Därför är genrepet perfekt för mig för då har man kolla på vad som ska hända och man får se hur det hela går till bakom kameran och sen det färdiga resultatet i rutan. Å stämningen! Det är jättekul att gå på sånt här då alla har samma intresse.

Nåja, roligt var det iallafall i Globen ( och det gör vi om nästa år och då har jag lovat att jag ska fixa platser så att vi har chansen att få glas-splitter på oss, den här gången var det aningens för långt bort.) och finalen kvällen efter såg vi hemma hos min bror och den var väldigt spännande. Vi satsade lite pengar och nästan ingen gick lottlös efter att Eric Saade hade blivit utsedd till Sveriges representant för 2011. (även om de flesta hade the Moniker som favorit)

Victor såg lite deppig ut, Linda vann ju inte....;)

Neeej vi ska inte rösta, det är bara fånigt...:)


Dagen efter så hyllades Eric Saade på Sergels torg och eftersom jag å Moster skulle på Orupkonsert på kvällen så fanns vi ändå inne i stan. Med oss hade vi Emma och vi fick alla se Saade på scenen och självklart avslutades det med en signerad cd i två exemplar. ( jag gav bort den andra cdn till Ralf och Nicole så att de skulle fatta vem de skulle rösta på)

i den lååånga kön till singeringen

Världens bästa brudar!